Har de blivit galna på VLT?
Vecka 12 – 2024. VLT:s chefredaktör slog ihop nöje och kultur och hamnade i blåsväder. Sedan stormade det om en galen förstasida med en butiksöppning. Vad är det som händer i Västerås egentligen?
NYHETSBREV vecka 12 – den 20 mars 2024
INTRO: Tack för era synpunkter!
AKTUELLT: Watch Medier till Sverige. Årets digitala dagstidning.
INTERVJU: Daniel Nordström, VLT.
TECKEN I TIDEN: Vad vet en Tiktokare? Tidernas sämsta medieaffär.
Tack för era synpunkter!
De senaste veckorna har jag skickat ut ett antal frågor till alla er som prenumererar på detta nyhetsbrev. Och jag har fått massor av svar och synpunkter. Tusen tack för det!
Ni håller självklart inte med varandra när ni svarar på frågan om ni tycker att jag borde starta en Facebook-grupp för de betalande prenumeranterna. Ni fördelar er ganska jämnt på de tre idéerna som jag testade på er: Facebook-grupp, Extra nyhetsbrev eller Fysiska möten ett par gånger per år. Men ni gav mig många konkreta idéer på hur detta kan göras – så jag kommer att testa mig fram.
Mer om det lite senare i vår, för de närmaste två veckorna kommer jag att vara i Sydkorea och Taiwan. Resan är delvis en påsksemester, men jag ska också träffa en del intressanta personer för att prata om medier och demokrati i dessa länder som är betydligt mer utsatta för påverkansoperationer än vad vi är här hemma.
Nästa nummer av nyhetsbrevet, om två veckor, blir därför en påskspecial från Taiwan.
Skicka gärna nyhetsbrevet vidare till dina vänner
Om du gillar nyhetsbrevet får du gärna skicka det vidare till dina vänner och tipsa dem om att prenumerera.
Om du vill stödja mitt arbete är det bara att klicka på knappen här och bli betalande prenumerant (om du inte redan är det).
Watch Medier kommer till Sverige
När jag startade detta nyhetsbrev deklarerade jag att målet inte är att vara först med nyheter. Men i bland dyker saker upp av en slump som är för bra för att inte dra nytta av.
I går, tisdag, hölls årets stora mediekonferens i Sverige, Media Summit. Jag har jobbat med programmet för konferensen och var därför på plats redan tidigt för att lyssna till de talare jag själv lyckats engagera. Först ut i programmet var Stig Ørskov, vd för JP/Politikens Hus, Danmarks största medieföretag. Han delade scenen med sina kollegor från Sveriges och Norges motsvarigheter, Anders Eriksson, vd för Bonnier News och Siv Juvik Tveitnes, vd för Schibsted Media.
Moderatorn och tillika Expressens tidigare chefredaktör, Thomas Mattsson, pressade bland annat Stig Ørskov på frågan om hans framgångsrika bolag Watch Medier inte ska etablera sig i Sverige snart.
“Vi har fullt upp med expansionen i Norge och Tyskland. Men vi utesluter inget”, svarade Stig Ørskov.
Men en mediekonferens är ju det perfekta tillfället att möta folk i branschen så Stig Ørskov utnyttjade uppenbarligen tillfället att ta ett steg vidare i Sverige. För när jag besökte herrtoaletten i kaffepausen hittade jag ett kvarglömt anställningskontrakt för den svenska redaktören för Watch Medier.
Det fyrsidiga dokumentet var fullt med gulmarkeringar, några frågetecken och en del understrykningar. Namnet och lönen var fortfarande enbart markerade med xxx i kontraktet, så förhandlingen hade uppenbarligen inte riktigt gått i mål (om den nu kommer att göra det, efter att den tilltänkta redaktören visat sig aningen slarvig).
Om förhandlingen slutförs lär vi väl få veta detta relativt snart. I väntan på det får mina kollegor på Dagens Media, Journalisten, Medierna i P1 och Mediepodden ta stafettpinnen vidare och försöka avslöja vem som glömde kontraktet medan jag åker på semester…
Och Sveriges mest digitala dagstidning är…
Bara 5 procent av Dagens ETCs och 7 procent av Örnsköldsviks Allehandas prenumeranter läser nu nyheterna på papper. Det gör titlarna till Sveriges mest digitala dagstidningar.
Men det finns många andra tidningar som blir allt mer digitala och det snabbt. Störst ökning, räknat i antalet nya digitala prenumeranter under 2023, stod Göteborgs-Posten för med ett plus på 7 400 exemplar.
Detta framgår av årets TS-siffror som visar de genomsnittliga upplagorna för 2023. Kantar Sifo, som står bakom TS-mätningarna, presenterade sina tabeller i fredags och många mediedirektörer ägnade säkert helgen åt att detaljstudera alla talen.
TS-mätningen har blivit något mindre intressant sedan både Bonnier och Schibsted tog bort sina tidningar i Stockholm från redovisningen. Men det är fortfarande 130 titlar som låter TS granska deras upplagor, vilket innebär att det ger en heltäckande bild av läget för dagspressen utanför huvudstaden.
Så vilka tidningar klarar sig bäst? I dag, onsdag 20 mars, är det Dagspressdagen då Årets Dagstidning utses. Så vad passar då bättre än att jag ger lite bränsle till diskussionen genom att med hjälp av TS-siffrorna utse vinnarna i fem olika kategorier?
Jag har utgått från de 84 dagstidningar som mäts av TS och utkommer med minst tre nummer per vecka. Göteborgs-Posten är störst av dessa med en upplaga på 128 500 medan Folkbladet Norrköping ligger längst ner med sina 2 400 exemplar. Räknar vi samman upplagorna för alla 84 tidningar så ser vi följande:
För första gången är det nu fler som betalar för ett digitalt abonnemang än som betalar för ett abonnemang där en papperstidning ingår.
34 dagstidningar har i dag fler digitala abonnenter än de som betalar för en papperstidning. En tidning (Norran) har exakt lika många medan 49 tidningar har fler pappersprenumeranter.
Den samlade digitala upplagan är nu 673 500, en ökning med 71 600 eller 12 procent.
Pappersprenumeranterna är 658 700, en minskning med 100 300 exemplar på ett år.
Det är också fler som betalar för ett digitalt abonnemang där man får tillgång till e-tidning än de som väljer den billigare varianten där den inte ingår. 383 500 betalar för e-tidningsabonnemang jämfört med 290 000 som betalar för det som kallas plusabonnemang. Den billigare typen av abonnemang ökar dock snabbare än den dyrare.
Den totala upplagan (papper och digitalt) är 1 332 200, en minskning med 2,1 procent sedan 2022.
22 tidningar ökade sin totala upplaga under året medan 51 fick se den minska.
Men låt oss nu skilja agnarna för vetet. Frågan är alltså vilka tidningar som lyckades bäst med den digitala transformationen under 2023.
Första kategorin är:
Störst andel digitala prenumeranter
Dagens ETC 95%
Örnsköldsviks Allehanda 93%
Söderhamns-Kuriren 80%
Östersunds-Posten 78%
Hudiksvalls Tidning 78%
Här hade jag redan avslöjat vinnarna. Och de är kanske ingen stor överraskning, både Dagens ETC och Örnsköldsviks Allehanda har legat i topp i denna kategori i flera år. Deras historia skiljer sig också från de flesta andra tidningars, Dagens ETC har aldrig haft någon större pappersupplaga och ÖA tog själv närmast kål på sin papperstidning när de slutade distribuera på morgonen.
Men nu börjar ett antal mer traditionella lokaltidningar att komma upp i riktigt höga tal. Femton dagstidningar har över 70 procent helt digitala abonnenter och trion som kvalar in på 5-i-topp har alla över tre fjärdedelar helt digitala kunder.
I nästa gren gäller dock inte andelar och procent utan reella tal. Vilka tidningar är störst, sett till den digitala upplagan?
Största digitala upplagan
Göteborgs-Posten 92 100
Sydsvenskan 50 900
Västerbottens-Kuriren 20 400
NA 19 900
Dagens ETC och Sundsvalls Tidning 17 500
Här vinner självklart tidningarna i de stora städerna. Men titeln som imponerar här är Västerbottens-Kuriren som ligger i Sverige befolkningsmässigt 11:e största stad men ändå har långt fler digitala prenumeranter än tidningarna i Sveriges fjärde och femte största städer. Upsala Nya Tidning har bara 13 500 digitala abonnenter medan Östgöta-Correspondenten endast har 11 800.
VK har fördelen att de var tidigt ute och sedan konsekvent drivit digitaliseringen vidare. Att man dessutom gjort detta utan att förlora så mycket av sin hushållstäckning är verkligt imponerande.
Men allt handlar inte om att vara först. Vilka tidningar ökade mest under fjolåret?
Största ökning av digitala upplagan (antal)
Göteborgs-Posten 7 400
Sundsvalls Tidning 4 300
Sydsvenskan 3 500
Dagens ETC 2 900
Gefle Dagblad och Norran 2 800
Även denna gren vinner G-P eftersom storleken i sig ger en kraftig fördel. Men här kommer även stora regiontidningar upp i toppen. Sundsvalls Tidning, Gefle Dagblad och Norran har inte tillhört pionjärerna inom digitaliseringen men har alla fått upp farten kraftigt under 2023.
Dagens ETC fortsätter att inge respekt och ökar den digitala upplagan med 2 900 exemplar på ett år. Kanske är det ett uttryck för att man förbereder sig på en tid när mediestödet troligen kommer att minska.
Men låt oss jämna ut spelplanen för de mindre tidningarna och se vilka titlar som ökat antalet digitala abonnenter i förhållande till sin tidigare totala upplaga.
Största ökningen av digitala upplagan (andel)
Sundsvalls Tidning 19%
Dagens ETC 18%
Arbetarbladet 16%
Tidningen Ångermanland 16%
Gefle Dagblad 16%
Här försvinner de största tidningarna, G-P ligger ligger i mitten av startfältet i denna ranking. Sundsvalls Tidning vinner med en digital tillväxt som utgör 18 procent av hela upplagan. Dagens ETC är inte långt efter, men även Arbetarbladet, Tidningen Ångermanland och Gefle Dagblad har lyckats fint under 2023.
Så vilken är då den sista kategorin i denna tävling? Jo, att öka den totala upplagan är självklart oerhört viktigt även om det inte behöver hänga ihop med digitaliseringen.
Största ökningen av totala upplagan
Dagens ETC 2 500
Nya Wermlands-Tidningen 1 900
Sundsvalls Tidning 600
Örnsköldsviks Allehanda 300
Smålands-Tidningen 300
Återigen är det Dagens ETC som triumferar. Trots att tidningen inte erbjuder ett lågprisalternativ (billigaste abonnemanget kostar 219 kr per månad) så lyckas man öka den totala upplagan till 18 500.
Men även Nya Wermlands-Tidningen imponerar och ökar upplagan med 1 900 exemplar. Av NWT:s upplaga är det endast 36 procent av prenumeranterna som är helt digitala, men av ökningen kommer 1 800 från den digitala sidan. NWT är ensamma om att öka de digitala abonnemangen kraftigt samtidigt som pappersupplagan ligger stabil eller till och med ökar något.
Finns det då en samlad vinnare här? Jo, räknar vi samman placeringarna i alla fem deltävlingar så finns det tre tidningar som står ut.
1. Dagens ETC 2. Sundsvalls Tidning 3 Göteborgs-Posten
Dagens ETC har varit framgångsrika i att bygga sin digitala upplaga i flera år och är en värdig vinnare. Även Göteborgs-Posten har byggt sin digitala framgång under lång tid. Men det är extra roligt att se att en titel som Sundsvalls Tidning lyckats så väl under 2023 trots att man tidigare inte legat i topp när det gäller digitalisering.
Grattis alla vinnare!
The Telegraph förblir troligen brittiskt
I Storbritannien har det stormat i flera månader kring vem som ska få köpa Telegraph Media Group, bolaget som äger dagstidningarna The Daily Telegraph, The Sunday Telegraph och tidskriften The Spectator.
Jag har skrivit om denna strid några gånger tidigare och nu har konflikten blivit på stor att även TT har börjat rapportera om den.
The Telegraph är kanske den dagstidning i Storbritannien som ligger det regerande Torypartiet varmast om hjärtat. Många inflytelserika politiker har därför ifrågasatt att tidningsgruppen skulle få köpas upp av konsortiet RedBird IMI, vars främste ägare är Schejk Mansour, vicepresident i Förenade Arabemiraten. Att en oberoende dagstidning ska kontrolleras av individ som även styr ett land utan pressfrihet har ansett orimligt.
För en vecka sedan klargjorde den brittiska regeringen att man kommer att lägga fram ett lagförslag som förbjuder andra stater att ta över ägandet av dagstidningar och tidskrifter i Storbritannien. Enligt uppgifter till The Guardian överväger RedBird IMI nu att sälja Telegraph Media Group. När de i praktiken köpte mediegruppen i höstas genom att hjälpa den nuvarande ägaren att lösa ett lån kostade detta 600 miljoner pund, motsvarande 8 miljarder svenska kronor.
Daniel Nordström, VLT:
Inte tokigt med galna köer på ettan
När tidningen VLT publicerade en förstasida som dominerades av en bild från en butiksöppning så gick flera äldre journalister i taket på Facebook. Någon vecka tidigare hade tidningen avskaffat tjänsten som kulturredaktör, vilket väckte ännu större harm bland såväl yngre som äldre journalister.
Jag gav mig in i en av diskussionerna på Facebook om förstasidan men kände snart att detta är ett ämne som kräver betydligt mer fördjupning än vad Facebook kan hantera. Jag vet ju att VLT:s chefredaktör Daniel Nordström och hans kollegor numera kan följa i realtid vilka artiklar som läsarna är beredda att betala för. Men varför innebär detta att en butik hamnar på förstasidan och att kulturredaktören försvinner?
Jag åkte därför till Västerås för att prata med Daniel Nordström om hans beslut och varför äldre journalister blir så upprörda när de ser en artikel om en butik som öppnas.
Direkt efter intervjun testade jag att lägga ut en bild på Facebook och skrev om förstasidan från butiksöppningen igen. Resultatet blev exakt detsamma som jag sett tidigare. Min gamla lärare i journalistik från Strömbäcks Folkhögskola, Staffan Sonning, tryckte på kommentera-knappen på Facebook inom några minuter:
“Helvetes dumt. Att vika förstasidan för att promota en butiksöppning!”
Att skriva om något som skulle kunna gynna ett kommersiellt företag ansågs närmast kriminellt när jag blev journalist – ja, om det inte handlade om sport, nya böcker och filmer eller något annat kulturellt. Då var det ok. Att skriva om en renodlat kommersiell verksamhet som en butik var alltid fel om det inte handlade om ett avslöjande.
Principen att vi skulle vara konsekvensneutrala, alltså att normalt låta bli att ta hänsyn till vilken effekt en publicering skulle kunna få, gällde inte i dessa fall. Om en text kunde gynna ett privat företag skulle den inte publiceras. Vad läsarna tyckte om saken var inget som bekymrade oss på den tiden.
Men jag ska erkänna att också jag har förvånats över att de lokaltidningar jag följer skriver så mycket i dag om nya krogar och butiker som öppnas.
Efter diskussionen på Facebook skrev Daniel Nordström en krönika i VLT där han förklarade bakgrunden. Köpcentret Erikslund i Västerås, där butiken i fråga ligger, drabbades av en eldsvåda för ett par år sedan, vilket självklart var en stor nyhet i VLT. Sedan dess har tidningen flera gånger skrivit om återuppbyggnaden och nu när invigningen av en Jula-butik ägde rum såg man det som en stor nyhet.
“Numera vet vi, tack vare våra digitala realtidsmätningar, så oerhört mycket mer vad läsarna är intresserade och ointresserade av. VLT finns till för våra läsare och prenumeranter och vi vet med säkerhet att liknande artiklar, som den om Jula, intresserar och engagerar”, skrev Daniel Nordström i sin krönika.
“Jag håller inte med dig. Svag argumentering”, kommenterade Staffan Sonning på Facebook, efter att Daniel Nordström länkat till krönikan för att förklara sitt beslut.
Jag har flera gånger de senaste månaderna slagits av att journalister som lämnat yrket har en helt annan syn på hur tidningarna fungerar i dag än de som nu är ansvariga för utvecklingen. Förändringarna är så snabba att även de som jobbade på tidningarna i fråga för tio år sedan inte alls delar bedömningarna som görs på redaktionerna nuförtiden.
I dag är det läsarnas agerande på sina mobiler som styr redaktionens arbete på ett sätt som få kunde ana för bara några år sedan. Även om VLT:s upplaga numera ser väldigt stabil ut när man ser de årliga TS-mätningarna så kan det arbete Daniel Nordström berättar om mer liknas vid att ständigt åka i en berg- och dalbana.
“Ena veckan värvar vi 92 prenumeranter. Nästa ökar vi med 270. Men sedan kommer en vecka då vi minskar antalet prenumeranter med 220. En gång i tiden stod människor i kö här på VLT:s kontor för att betala hela årets prenumeration kontant och i förväg. Den tiden finns inte längre. Nu handlar det om dag för dag”, konstaterar Daniel Nordström.
Antalet prenumeranter på papperstidningen Vestmanlands Läns Tidning, som VLT egentligen heter, var 48 000 för 20 år sedan. Enligt senaste TS-mätningen, som kom i förra veckan, var det 6 900 som abonnerade på papperstidningen under 2023. Fortsätter utvecklingen i samma takt som de senaste två decennierna är upplagan under 1 000 exemplar redan 2026. Lyckas man bromsa raset till fjolårets siffra (minus 1 200) så klarar man sig till 2029 innan detta inträffar.
Enligt VLT:s egna interna siffror är antalet pappersprenumeranter närmare 10 000. Skillnaden beror delvis på att TS beräknar antalet annorlunda eftersom papperstidningen bara ges ut sex dagar i veckan. Men oavsett hur man räknar minskar pappersupplagan i stadig takt och antalet år som tidningen kommer att levereras i pappersform lika ofta som i dag är troligen lätträknande.
Detta gör att VLT:s fokus, precis om de flesta andra dagstidningars, ligger på att värva nya digitala prenumeranter och – ännu viktigare – skapa en journalistik som får dem att stanna kvar. En genomsnittlig ny kund stannar tre månader. Om de inte börjar titta på livesport, då fördubblas tiden till sex månader.
“Jag läste en krönika av förre pressombudsmannen, Ola Sigvardsson, där han skrev att efter kulturredaktörerna så kommer väl lokaltidningarna att göra sig av med sportredaktionen. Men det vore ju kommersiellt vansinne, är det någon grupp som verkligen är beredda att betala för vår journalistik så är det sportläsarna”, säger Daniel Nordström.
Läsarna av kulturmaterialet är däremot betydligt färre och inte heller lika intresserade av att betala.
För en lokaltidning är detta ändå mycket svåra avvägningar. En rikstidning som Dagens Nyheter med sina 379 000 prenumeranter (enligt egen uppgift, DN vill inte mätas av TS) når inte ens 8 procent av landets hushåll. En lokaltidning som bara når 8 procent av hushållen på utgivningsorten går snart i konkurs. Landsortstidningar måste alltså nå ut mycket bredare än vad rikstidningar behöver.
VLT når i dag 27 procent av hushållen i Västerås. Andelen borde öka, vilket gör att man inte har råd att tappa den kulturintresserade allmänheten, även om gruppen är liten och svår att få att betala.
När Daniel Nordström blev chefredaktör på VLT för åtta år sedan fanns det ingen kulturredaktör så han värvade Erik Jersenius till det jobbet. När han lämnade för drygt två år sedan tog Maria Björkman över. Nu blir hon liveredaktör medan nöjesredaktören William Holm tar över som kombinerad nöjes- och kulturredaktör.
“Både Erik Jersenius och Maria Björkman har gjort ett väldigt bra jobb. De har skrivit många tunga kulturartiklar som varit älskade av kulturfolket i stan. Men kulturfolket är ganska få och ganska högljudda, ungefär som de som gillar en mindre sport som bowling”, säger Daniel Nordström.
När VLT:s redaktion analyserar vilken typ av kulturartiklar som inte bara blir lästa utan också bidrar till att sälja prenumerationer och minska avhoppen så är det uppenbart att vissa artiklar är bättre än andra.
“Det är viktigt att inte bara se vilka artiklar som blir mest lästa. Det är lika viktigt att se vilka som knappt blir lästa alls”, menar Daniel Nordström.
Den analysen har inneburit att VLT skriver färre artiklar av typen “det var en intressant konsert i går” av det enkla skälet att det är bortkastad möda.
Jag ber därför Daniel Nordström att ge mig de tre mest och minst lästa kulturartiklarna från de senaste veckorna. Och när jag ser att antalet läsare varierar från 11 724 för den mest lästa till endast 370 för den som ligger längst ner så förstår jag utmaningen.
“Det traditionella kulturmaterialet, alltså recensioner av opera, konserter eller litteratur, har generellt väldigt låg läsning. Det går att få bra läsning på kulturmaterial, men då behövs det något mer än att bara berätta att det är en konsert i nästa vecka. Vi behöver hitta en vinkel som är mer spännande. Kanske ‘hur är livet för försteviolinisten?’”, säger Daniel Nordström.
Det går inte att utveckla en tidning utifrån enbart uppgifter om vilka artiklar som blir mest lästa, det krävs mycket mer analys än så. Men de exempel jag får från Daniel Nordström ger ändå en fingervisning som vad som krävs i dag på en lokaltidning. Det har alltid varit oerhört mycket svårare att få läsarna att intressera sig för en ganska okänd akvarellmålare än för en känd dansare som har en dramatisk historia att berätta, men för några år sedan kunde de flesta tidningar strunta i att vissa artiklar bara var utfyllnad av spalterna.
De tre mest lästa kulturartiklarna i VLT
Erik lade sig på bilvägen för att dö (11 724)
Världsstjärnans varning: Gå inte på skandalkonserten (9 128)
De tre minst lästa kulturartiklarna i VLT
Efter 30 års arbete: ”Lär mig fortfarande” (370)
Rubriker och antalet läsningar av sex kulturartiklar i VLT från de senaste veckorna.
På de flesta dagstidningar har fokus traditionellt legat på att man varje morgon har en tom tidning som måste vara fylld innan dagen är över. Detta har inneburit att rätt många artiklar som kanske aldrig intresserat så många av läsarna åkt in i tidningen. Men i och med digitaliseringen förflyttas fokus till publicera artiklar som verkligen intresserar läsarna så mycket att de är beredda att betala för en prenumeration.
“Jag tjatar ständigt om de enkla ledorden snabbhet och fördjupning. Det är helt avgörande och det är här vi måste lägga vår kraft”, säger Daniel Nordström.
Kravet på snabbhet handlar inte så mycket om att vara först med en nyhet av typen “det pågår en skjutning i Västerås”, säger Daniel Nordström.
“Det är mycket viktigare att vi är snabba med att exempelvis sända live från en händelse. Inom några minuter ska vi vara före Aftonbladet även om de var först med nyheten. Här har vi gjort om på nyhetsdesken för att klara uppgiften. Tidigare höll nyhetscheferna i arbetet. Numera har vi något som vi har tagit från Norge och som kallas frontchefer, det är arbetsledande webbredaktörer som tar hand om alla breakning-nyheter.”
Nyhetscheferna på VLT får i stället tid att ägna sig åt nästa steg, redan i början av förloppet.
“Säg att vi har en skottlossning i Västerås. Numera kan nyhetschefen direkt börja med uppföljningarna. Har det hänt något liknande tidigare? Vilka bor i lägenheten där det inträffat? Finns det vittnen? Detta leder till att vi kan publicera uppföljande artiklar mycket snabbare än tidigare", säger Daniel Nordström.
Breaking news har blivit en otroligt viktig ny genre för de flesta dagstidningar i dag. De betalande prenumeranterna förväntar sig att de ska kunna följa en stor nyhetshändelse löpande i mobilen. Men detta kräver en större flexibilitet på redaktionerna, vilket är en förklaring till att de fasta redaktörstjänsterna minskar i antal.
Det andra område som Daniel Nordström “ständigt tjatar om” är fördjupning. Precis som liverapportering är detta en journalistik genre som ökat kraftigt på lokaltidningarna de senaste åren. Ska läsarna plocka fram kreditkortet och bli betalande prenumeranter så är riktiga avslöjanden och grävande journalistik oöverträffat.
“Det är väldigt kul att se att det folk verkligen läser och vill betala för, det är fördjupande journalistik. Läsarna ska veta att vi alltid är på tårna när det gäller att granska, analysera, fördjupa och sätta saker i sammanhang. Vi ser att detta konsumeras jättemycket, speciellt av de yngre åldersgrupperna. Vi tror också att detta skapar ökad lojalitet, men det är svårare att mäta”, säger Daniel Nordström.
Den helt avgörande faktorn för framgång i lokalpressen i dag handlar om just lojalitet. Alla tidningar jag talat med de senaste åren vittnar om att det är ganska lätt att locka in kunderna i butiken och få dem att teckna en prenumeration. Men de hoppar sedan av alltför snabbt.
Detta innebär att om en tidning misslyckas med att skriva riktigt intressanta artiklar som får kunderna att strömma till under bara några månader så kan det äventyra tidningens ekonomi. Annonser har alltid varit en berg- och dalbana för medier, men de följer i alla fall konjunkturens lite långsamma förlopp. Prenumeranter som bara stannar en månad eller två är ett nytt fenomen för de flesta tidningar. Ingen tidning verkar än så längre ha ett bra svar på frågan vad som på allvar skulle få prenumeranterna att bli mer lojala.
“Det är fortfarande så mycket vi gissar på. Det är en enorm skillnad mot förr, då körde vi ju på trots att vi var helt blinda. Men vi behöver fortfarande utveckla vår förmåga att analysera, det är extremt viktigt.”
Detta är VLT
Vestmanlands Läns Tidning, VLT, startades 1831 och är därmed en av landets äldsta dagstidningar som fortfarande utkommer.
Under många decennier ägdes tidningen av familjen Pers men kom att för 20 år sedan köpas upp av Stampen (Göteborgs-Posten). När Stampens kris blev akut tog Mittmedia över ägandet och när de sedan var på fallrepet köpte Bonnier News upp hela koncernen och ändrade namnet till Bonnier News Local.
VLT har i dag 41 anställda journalister. 70 procent av intäkterna kommer från prenumerationsförsäljningen medan annonserna står för de resterande 30 procenten. Annonsförsäljningen minskade med nära 7 miljoner kronor 2023 till följd av lågkonjunkturen och att valårets 2022 gav extra stora intäkter. Prenumerationsintäkterna ökade med 1 procent tack vare att intäkterna från försäljningen av digitala abonnemang ökade med 20 procent.
Vad är en kongressledamot?
Striden om Tiktoks framtid i USA tar sig ständigt nya uttryck. När det amerikanska representanthuset slutligen beslutade sig för att slå till mot Tiktok så svängde Donald Trump samtidigt och vill nu inte alls förbjuda den kinesiska plattformen.
Tiktok insåg tidigt att deras egen möjlighet att agera ligger i att mobilisera en del av de 170 miljoner amerikaner som tittar på Tiktokfilmer i sina telefoner. Kampanjen har varit framgångsrik och bland annat resulterat i att vissa enskilda kongressledamöter har fått samtal från 20 arga Tiktok-are per minut.
Men möjligen skulle Tiktok själva producerat några explainers inför sin kampanj – i så fall hade de kanske kunnat undvika det som The Guardian berättar om:
En av de vanligaste frågorna som de (kanske lite väl) unga protesterande ställer när de når fram med sina samtal är: “Vad är en kongressledamot för något?”.
“Möjligheterna är oändliga”
Detta är kanske inte ett tecken i tiden. Men för några dagar sedan gick Gerald M. Levin ur tiden. Jag tror inte att många av er som läser detta kommer ihåg hans namn, jag gjorde det inte själv när jag såg rubriken. Men att läsa artikeln om hans liv i Washington Post är väl värt sina sex minuter eftersom den berättar historien om ett av mediebranschens största misslyckanden – när America Online gick samman med Time Warner.
Affären, som innebar att AOL betalade 184 miljarder dollar i aktier för Time Warner, presenterades den 10 januari år 2000, bara några veckor innan dotcom-kraschen förändrade världen. Gerald Lewins citat från offentliggörandet av affären, “Möjligheterna är oändliga”, fångar tidsandan på pricken.
Timingen var alltså usel, men det stora problemet, enligt forskaren Neil Minow som citeras i artikeln, var ett annat:
“The new media did not want to merge with the old media. It wanted to kill it.”
Tipsa gärna dina vänner om Malmsten om Medier
Hjälp mig att sprida detta nyhetsbrev till fler personer. Om du tipsar fem vänner som anmäler sig som prenumeranter (gratis eller betalande) får du ett signerat exemplar av min bok PRESS STOPP. Klicka i så fall på knappen här👇