Därför vill Camilla Bergman göra impact
Därför vill Camilla Bergman göra impact
Vecka 10 - 2024. Efter sex år som vd och delägare i Breakit startade Camilla Bergman eget för att få bestämma helt själv. Men ganska snart fick hon en ny drivkraft🔥.
NYHETSBREV vecka 10 – den 6 mars 2024
INTRO: Jubileum för Malmsten om Medier
AKTUELLT: Varför lyckas Puck News? Meta säger upp medieavtal i Australien.
INTERVJU: Camilla Bergman, ägare till Loop Media AB
TECKEN I TIDEN: Är Journalisten bättre än Journalistförbundet på att förhandla? Bilden av ett epokskifte. Kvinnorna bakom killtidningen.
Mitt första jubileum
Detta är den tionde utgåvan av Malmsten om Medier (när jag räknar bort två lite udda specialnummer).
Du kanske inte tycker detta är något större jubileum. Men när jag startade utgivningen i oktober 2023 var jag lite osäker på om nyhetsbrevet skulle leva så här länge. Jag hade ingen aning om hur ni som läsare skulle gilla det jag skrev.
Jag, som hela yrkeslivet predikat att medier ska byggas utifrån läsarnas intresse och behov gjorde tvärt om – jag utgick bara från vad jag själv var intresserad av att lära mig mer om och ville skriva om.
Jag är därför lika förvånad som glad över att ni nu är 625 personer som prenumererar på nyhetsbrevet och att ni läser så mycket av innehållet. Och jag är helt överväldigad över alla positiva kommentarer som jag får. Tusen tack för det! Fortsätt gärna att höra av er – inte minst med kritik och förslag på förbättringar.
När jag funderade över hur jag skulle lägga upp nyhetsbrevet såg jag alltså detta som ett experiment. Funkade det inte fick jag väl bara lägga ner och göra andra saker i stället. Jag tänkte inte heller att nyhetsbrevet skulle ge mig någon större inkomst, därför är hela innehållet öppet och betalningen frivillig.
Men efter dessa månader känns det som om Malmsten om Medier är på riktigt. Så om ni inte tröttnar så tror jag att nyhetsbrevet är på väg att bli ett allt större fokus i mitt arbete.
Det innebär inte att jag tänker börja ta betalt för allt innehåll. Jag gillar fortfarande idén att alla kan ta del av nyhetsbrevet och att ni som gillar det jag gör och vill stötta mitt arbete gör det genom att bli betalande prenumeranter.
Men möjligen ska jag börja trycka på lite mer för att få fler att bli betalande prenumeranter. Och jag funderar också över om jag ska ge något extra till er som betalar – mest för att det ska kännas att ni får något konkret för pengarna.
I förra veckan skickade jag därför ut ett extra nyhetsbrev till den tappra skara på 22 personer som faktiskt betalar redan i dag. Jag ställde där ett antal frågor om vad jag skulle kunna göra mer och fick många svar. Detta fick också Emanuel Karlsten (som är en av de 22) och Olle Lidbom att göra ett specialavsnitt av Mediepodden där de resonerade om hur de ska göra för att få fler att stötta deras arbete. Även det gav mig en hel del idéer för framtiden.
För att fortsätta mitt eget tankearbete om nyhetsbrevets framtid så kommer jag i nästa vecka skicka ut ett extra nyhetsbrev till er som inte betalar för Malmsten om Medier. Jag vill gärna också få era synpunkter och förslag på hur nyhetsbrevet ska utvecklas.
Känner du redan nu att du vill börja stötta mitt arbete är det bara att klicka på knappen här👇och bli en betalande prenumerant:
Varför lyckas Puck News?
I ett tidigare nyhetsbrev skrev jag om två nystartade amerikanska nyhetssajter, Semafor och The Messenger, där den första gör succé medan den andra gått i konkurs. Men det finns fler intressanta nystartade nationella nyhetsverksamheter i USA och Puck News är väl värt att försöka förstå sig på.
Med tre år på nacken är Puck News äldre än de två jag skrev om förra gången. Men verksamheten är mindre och har därför inte uppmärksammats i samma utsträckning i Sverige. Men just för att Puck inte bygger på hundratals anställda är den kanske intressantare för oss som jobbar på en mindre marknad.
Grundidén bakom Puck är att fokusera på ett fåtal ämnen. I starten låg all kraft på att bevaka USA:s fyra verkliga maktcentra – Washington, Wall Street, Hollywood och Silicon Valley. I dag har man lagt till tre ämnesområden som kanske är lika viktiga för att man ska förstå vår samtid; media, sport och mode.
Till skillnad från Semafor så bygger Puck sin affärsmodell på betalande läsare. Kärnan i verksamheten är ett antal nyhetsbrev från profilerade skribenter som inte bara är medarbetare utan också delägare. Modellen påminner mer om ett kollektiv av samverkande journalister än ett klassiskt medieföretag.
Puck startades av Jon Kelly som har ett förflutet på den klassiska tidskriften Vanity Fair. Han hade varit där under några av de gyllene åren då chefredaktören, Graydon Carter, hade närmast obegränsade resurser att göra vad han ville. Men han hade också sett annonserna försvinna och Graydon Carter lämna för att starta det digitala nyhetsbrevet Air Mail 2019.
Jon Kelly hade under åren efter Vanity Fair hunnit arbeta för New York Times och Bloomberg och lyckades 2021 locka samma riskkapitalister, TPG, som backat Air Mail, att också lägga upp pengarna som krävdes för att starta Puck News. Totalt tog bolaget in 7 miljoner dollar i starten.
Idén som Jon Kelly hade tänkt ut var att skapa en extremt fokuserad nyhetsverksamhet med fyra namnkunniga skribenter som producerade varsitt nyhetsbrev. Skribenterna driver i praktiken sina egna nyhetsbrev och får bonus beroende på hur många prenumeranter de har. Men i stället för att ge ut nyhetsbreven helt på egen hand så är de en del av Puck News, vilket innebär att prenumeranterna får alla nyhetsbreven för samma pris som ett normalt nyhetsbrev, 10 dollar per månad.
I dag har Puck 40 anställda och det finns elva nyhetsbrev att välja bland. Nyhetsbrevens skribenter sägs enligt nyhetssajten Flashes & Flames få 10 000 dollar för varje tusental prenumeranter de drar in över en viss nivå. Enligt samma källa har Puck News i dag ungefär 40 000 betalande prenumeranter, vilket bör innebära intäkter på cirka fyra miljoner dollar per år.
En stor del av intäkterna kommer från annonser, sponsorskap och event, inte så olikt den modell som Camilla Bergman på Loop Media berättar om här nedan. Enligt Flashes & Flames var de totala intäkterna ungefär 10 miljoner dollar under 2023, vilket innebär att kommersiella samarbeten troligen står för runt 60 procent av omsättningen.
När Puck News tog in 10 miljoner dollar i riskkapital hösten 2023, i sin andra kapitalrunda, värderades bolaget till cirka 70 miljoner dollar, efter att de nya pengarna kommit in, enligt en analys som Axios publicerade i samband med att affären blev känd. Bolaget tjänar ännu inte pengar på årsbasis men har haft flera månader med positivt resultat, enligt Axios.
Meta säger upp avtal om ersättning till medier i Australien
I ett antal år har medieföretag runt om på jorden försökt förmå Facebook och Google att betala för att de använder mediernas journalistiska innehåll i sina tjänster. Och för en vecka sedan beslutade över 30 europeiska medieföretag (däribland Schibsted) från 17 länder att stämma Google på 2,1 miljarder dollar för att de missbrukar sin starka ställning på annonsmarknaden (en annan sida av problemet med techjättarnas dominans).
Det framgångsrika exemplet på att det är möjligt att nå en förhandlingslösning när det gäller journalistiskt innehåll har varit Australien. Där har både Google och Facebook betalat ungefär 100 miljoner australiska dollar per år till mediebranschen. Avtalet ingicks för tre år sedan efter att parlamentet stiftat en lag som tvingade techbolagen att betala till staten om de använder nyheter i sina tjänster utan att ha kommit överens med mediebranschen om ersättning.
I Sverige har mediebranschen just formerat sina styrkor och utsett Otto Sjöberg till förhandlingsansvarig, vilket jag skrev om i slutet av förra året.
Men risken finns att förhandlingsfönstret redan är på väg att stängas. Facebook har redan aviserat att man tar bort den flik för nyheter, som finns i USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike, nu i april. Och i Australien har Facebooks ägare Meta just sagt upp avtalet med medieföretagen.
Camilla Bergman, Loop Media:
“Jag vill göra impact”
Camilla Bergman är en av Sveriges mest erfarna medieentreprenörer trots att hon endast är 40 år gammal. Men när hon i höstas startade sitt helt egna medieföretag ändrades hennes prioriteringar inom några månader.
“Jag startade Loop Media främst för att jag ville bestämma själv. Men det där förändrades snabbt. Jag har blivit alltmer fokuserad på journalistiken igen och målet för branschen vi bevakar. Om fem år hoppas jag att vi gjort skillnad i världen med vår journalistik på något sätt”, säger Camilla Bergman.
Trots sin relativt låga ålder har Camilla Bergman jobbat i mediebranschen i nästan två decennier. Hon har främst gjort sig känd som chef med ett tydligt kommersiellt fokus, men när hon nu har alla skäl i världen att sikta på att tjäna pengar så är det journalistikens betydelse hon lyfter fram som sin drivkraft.
Allt beror på det som kallas impactbranschen.
Men vad sjutton står impact för? Och vad gör egentligen ett impactföretag till skillnad från alla andra företag?
Begreppet impactbolag har ungefär fem år på nacken att döma av när det började dyka upp i dagstidningarna. Begreppet används för en typ av företag som inte bara vill tjäna pengar utan också förbättra världen.
“Vi siktar på nystartade tech-bolag som jobbar mot något av FN:s hållbarhetsmål”, säger Camilla Bergman.
För många låter detta säkert som något som bara borde intressera en handfull personer i landet. Men för Camilla Bergman är problemet att impactbranschen är för stor och bred för hennes idé om hur man bygger upp ett modernt medieföretag.
Men låt oss ta detta från början. Det finns två tidigare jobb på Camilla Bergmans CV som är viktiga för att förstå bakgrunden till hennes skapelse Loop Media.
För drygt tio år sedan blev Camilla Bergman chefredaktör för tidningen Driva Eget. Tidningen vände sig till småföretagare och hade startats av Anders Andersson, legendarisk chef för Privata Affärer. Camilla Bergman blev kvar där i tre år och smittades uppenbarligen själv av driva-eget-viruset.
Nästa stora steg i karriären kom 2016 när hon värvades till Breakit för att bli ansvarig för affärsutveckling. Nyhetssajten hade startats året innan av duon Stefan Lundell och Olle Aronsson som lämnade Dagens Industri för att kunna koncentrera sina journalistiska krafter helt på att bevaka tech-företag ur ett ägarperspektiv.
Inom tre år hade Camilla Bergman blivit vd för Breakit. Under hennes första hela år som högsta chef gick bolaget för första gången med vinst och efter ytterligare två år hade hon nästan fördubblat omsättningen till 41 miljoner kronor, hela tiden med en tydligt vinst på nedersta raden.
Men för ganska precis ett år sedan lämnade hon Breakit för att starta en ny medieverksamhet som hon skulle äga själv. Just ägandet var det hon tryckte mest på i samband med att hon lämnade Breakit.
“Jag ägde 5 procent av Breakit och var vd. Men det kändes aldrig riktigt som om Breakit var mitt företag. Det fanns två starka grundare och även om jag hade jättestor frihet var det trots allt inte helt lätt att vara vd. Jag hade så himla många olika hattar.”
Den som vill fördjupa sig i hur Camilla Bergman tänkte när hon slutade och när hon bestämde sig för att starta Loop Media behöver bara klicka på den här länken. Under hela processen har hon skrivit ett nyhetsbrev som finns att läsa på LinkedIn. Nästan 5000 personer prenumererar i dag på nyhetsbrevet och har där kunnat följa med på Camilla Bergmans berg- och dalbana när hon raggar pengar, utmejslar sin idé och startar Loop Media och den första sajten, Impact Loop.
Nyhetsbrevet om processen finns kvar även om hon inte skriver så ofta numera. Men det gör att jag kan hoppa över den delen av historien och fokusera på det som jag är nyfiken på, inte minst hur det går för Loop i dag efter ett drygt halvårs verksamhet och hur framtidsplanerna ser ut.
Att starta ett helt nytt medieföretag kostar en hel del pengar även om det är billigare än förr i tiden. Nuförtiden behöver man som bekant inte köpa en egen tryckpress eller ens trycka en tidning. En handfull datorer och telefoner är vad som behövs, och det kostar inte så så stora pengar. Men kapitalet behövs för att företaget ska överleva den första tiden innan prenumeranterna blivit tillräckligt många för att det ska märkas på bankkontot och för att annonsörer och partners ska börja öppna plånböckerna.
Camilla Bergman lyckades få ett antal personer att satsa fem miljoner kronor på hennes idé. Själv hade hon en miljon kronor som hon fick när Bonnier köpte delar av Breakit. Den miljonen kunde hon riskera, Bonnier fick på så sätt vara med och bidra till att ett nytt fristående medieföretag etablerades i Sverige. Med sex miljoner på kontot kunde hon hyra lokaler och börja anställa medarbetare.
I augusti 2023 lanserades så Impact Loop – tänkt att bli den första sajten i en lång rad som skulle kunna handla om rätt olika saker. I Sverige är den här modellen av medieverksamhet rätt okänd, det är bara Altinget som jobbar på liknande sätt. Men utomlands finns det ett antal stora förebilder.
Tanken är att ett övergripande varumärke, Loop, i detta fall, ska hjälpa till att skapa igenkänning, men läsarna och annonsörerna skulle kunna skilja sig totalt mellan Impact Loop och nästa område som startas. Det danska företaget Watch Medier bygger på den här idén och rymmer så olika områden som medicin, media och shipping under sitt paraply.
Camilla Bergmans stora förebild är dock inte de danska medierna utan amerikanska Industry Dive som har 37 olika “vertikaler”, alltså ämnesområden. Ett smalt område som medicinteknik eller förpackningar blir dock enormt i USA, så jämförelsen kan inte tas för långt. Men själva idén att bygga en hel rad nyhetssajter under ett gemensamt varumärke är tydlig och fångade Camilla Bergman direkt.
“När jag såg Industry Dive så insåg jag att det är det här jag ska göra! Jag älskar branschjournalistik, tycker det är jättekul. Det är mycket roligare än journalistik riktad mot konsumenter.”
Men var skulle hon börja? Det går självklart att lista hundratals områden att skriva om.
“Jag hade många idéer, impact fanns med bland dem hela tiden men jag var ändå osäker. Det var väldigt få som var positiva till impact, tyckte det var för brett och för otydligt. ‘Vadå impact, vad har en chef på Northvolt gemensamt med en liten cirkulär entreprenör?’ Men det visade sig vara lysande, alltså det var ju bästa nischen vi kunde börja med, faktiskt.”
Vilket som blir nästa område är inte helt klart än så länge. Men målet är att dra igång en ny sajt innan sommaren.
“Så fort man börjar prata om det här så har alla en idé om vilken nisch vi borde köra härnäst. Jag har själv svängt jättemycket mellan olika förslag. Först tänkte jag att nästa nisch måste vara något helt annorlunda för annars hamnar vi för mycket i hållbarhetsspåret. Men nu har jag ändrat mig, lite pådrivet av Al Gore faktiskt (som var i Sverige och föreläste förra veckan). Det finns så himla mycket bara inom impact, så vi skulle säkert kunna starta tio loops inom hållbarhet”, säger Camilla Bergman.
Ett nytt område måste ligga så långt ifrån det nuvarande att de befintliga prenumeranterna inte tycker att de borde få även detta innehåll inom ramen för sin befintliga prenumeration. Men Camilla Bergmans tanke är att det inte ska ligga så långt borta att man inte drar nytta av varumärket Impact Loop.
Den ekonomiska kalkylen bygger på att en nisch, eller en loop i Camilla Bergmans värld, måste få mellan 500 och 1000 betalande prenumeranter. För Impact Loop finns det tre prisnivåer för en årsprenumeration att välja på, 3500 kronor för enbart nyheterna, 7900 kronor för att även få vara med på olika möten och få speciella nyhetsbrev samt 20 000 kronor för att få vara med på investerarmöten och få ett ytterligare nyhetsbrev, inriktat på investeringar inom impact-branschen.
Efter ett drygt halvår har Impact Loop dragit in ungefär 700 000 kronor i prenumerationsintäkter och tredubbelt den summan i form av partnerskap. Det senare kan handla om annonser men också om att Loop arrangerar “meetups”, skapar speciella nyhetsbrev eller andra skräddarsydda aktiviteter.
Bolaget kostar ungefär 400 000 kronor att driva varje månad med sina totalt fem anställda. Det innebär att Impact Loop inte är så långt ifrån att nå break even. En del av de sex miljonerna som fanns i kassan har självklart gått åt men behovet av ytterligare investeringar beror främst på hur snabbt Loop Media vill växa och hur stor risken är att kommande nischer inte visar sig vara så lönsamma.
“Jag pratade faktiskt med min styrelseordförande Lars Dahmén om detta senast i går. Vi kanske klarar oss utan att ta in mer kapital, men då går det långsammare. Jag har också sett många techbolag som får problem för att de har för lite pengar i kassan. Då kan ett mindre problem bli stort om man sitter med en tom kassa, så det vill vi undvika.”
Frågan är också hur viktigt det är att växa snabbt. Konkurrensen på den svenska startup-mediemarknaden är inte direkt stenhård, så det kanske går att växa långsamt? Men det är här Camilla Bergmans personliga drivkrafter kommer in.
“Jag drevs först mycket av någon form av ‘jag ska visa alla, jag ska ta över världen!’. Så tänker alla entreprenörer. Men det blir så egodrivet. Varför vill jag det? Nu känner jag mycket mer att jag vill göra något som ska bidra till att jag lämnar planeten i ett bättre skick. Det låter flummigt, men jag vill inte driva ett bolag bara av något egoskäl. Jag vill driva ett bolag för att det kommer att göra skillnad. Och då är det ju bråttom, inte minst med tanke på klimatet.”
Så även om drivkrafterna växlar när idéerna möter verkligheten så kan vi nog räkna med att Camilla Bergman kommer att fortsätta att springa rätt snabbt. Om fem år vill hon ha åtta olika loopar i gång och omsätta 40 miljoner kronor.
“Och så ska vi ha gjort skillnad i världen med vår journalistik.”
Detta är Impact Loop
Loop Medias första sajt heter Impact Loop och skriver för och om impact-företag, alltså bolag som inte bara vill tjäna pengar utan också göra världen till en bättre plats.
Sajtens målgrupp är entreprenörerna som driver sina bolag, perspektivet är ägarens, inte den anställdes.
Sajten blandar öppna och låsta artiklar, det är svårt att se att en artikel är låst innan man klickar på den.
Ett par av de mest lästa öppna artiklarna under den senaste tiden handlar om H&M:s dåvarande vd Helena Helmersson och hennes avhopp samt om en forskningsstudie vid Chalmers om ny batteriteknik.
Bland de låsta artiklarna är det dessa två som lockat flest läsare: En intervju med konkursade Renewcells tillförordnade vd Magnus Håkansson och en intervju med Carl-Magnus Norden, grundare till likaledes konkursade Volta trucks, som berättar om sitt nya bolag.
Är Journalisten bättre än Journalistförbundet på att förhandla?
I förra veckan publicerade tidningen Journalisten sin stora lönegenomgång som visar hur mycket journalister som är medlemmar i Journalistförbundet tjänar runt om i landet.
Att Dagens Nyheter har branschens högsta genomsnittliga löner med 55 747 kronor i månaden uppmärksammades självklart, precis som att NWT-koncernen med basen i Karlstad, har de lägsta snittlönerna med 32 872 kronor. Den tabell som Journalisten hade tagit fram var också sorterad efter denna ordning.
Men tabellen innehöll också några andra parametrar som inte fick så mycket uppmärksamhet, exempelvis vilka mediehus som har de högsta lägstalönerna. Sorterat på detta sätt får Dagens Nyheter stryk av tre medieverksamheter som alla bör ha stor kunskap om just förhandlingar – LO Mediehus, tidningen Journalisten själva och Hyresgästföreningens tidning Hem & Hyra. Även Unionens tidning Kollega ligger på topp fem, strax efter Dagens Nyheter.
Man kan tycka det är märkligt att tidningen Journalisten inte uppmärksammade att de själva har branschens näst bästa lägstalön med 42 148 kronor, bara några tior bakom LO Mediehus, där journalisten med lägst lön tjänar 42 233 kronor. Faktum är att personerna med lägst lön på både LO Mediehus och tidningen Journalisten tjänar mer än de medlemmar som har den allra högsta lönen på inte mindre än elva olika mediehus ute i landet. Lägst högstalön återfinns på Bonnier News Locals redigeringsverksamhet i Sundsvall (38 200 kronor) följt av tidningen Sydöstran, SVT Gävle och SVT Eskilstuna, där ingen medlem i Journalistförbundet kommer upp i en lön på 40 000 kronor.
Kanske var det Journalistens blygsel som gjorde att de inte ville lyfta fram sig själva. Inte minst med tanke på att det var klubbordförande Johannes Nesser som själv skrev artiklarna om statistiken.
Bilden av ett epokskifte
Att barnen i Sverige läser för lite har vi hört i många år nu. Att de äter för mycket godis brukar också påtalas. Men först nu börjar sambandet klarna. Detta tack vare min vän Inger Östman som påpassligt tog bilden av det stora förfallet.
Kvinnorna bakom killtidningen
I maj är det 30 år sedan den brittiska tidningen Loaded lanserades och banade väg för en hel rad så kallade lad-mags – FHM och Maxim på den internationella spelplanen samt Slitz och Moore i Sverige.
I första numret av Loaded (med eviga Gary Oldman på omslaget) slog redaktören James Brown fast tidningens inriktning: “Loaded is a new magazine dedicated to life, liberty and the pursuit of sex, drink, football and less serious matters”. Tidningen tagline var “For men that should know better”.
The Guardian publicerade i helgen en nostalgisk genomgång av denna genre som var en stor succé innan världen lärde sig orden digital och feminism. Men även om tidningarnas innehåll var allt annat än överraskande så är vinkeln som The Guardian valt lite mer otippad – tidningen har intervjuat kvinnorna som arbetade med Loaded.
Historien är väl värd att läsa för den som vill förstå hur vi kunde få en ny våg av tidningar med halvnakna kvinnor ett decennium efter att de klassiska herrtidningarna som Lektyr och Fib Aktuellt hade dött ut.
Tipsa gärna dina vänner om Malmsten om Medier
Hjälp mig att sprida detta nyhetsbrev till fler personer. Om du tipsar fem vänner som anmäler sig som prenumeranter (gratis eller betalande) får du ett signerat exemplar av min bok PRESS STOPP. Klicka i så fall på knappen här👇