"SĂ„ ska vi klara oss utan papperđ°"
# 4. Kommer dagstidningarna ha en chans att överleva nÀr de lönsamma pappersprenumeranterna försvunnit? Tidningskoncernen NTM har rÀknat och kommit fram till ett svar pÄ frÄgan: Ja!
NYHETSBREV nr 4 â den 29 november 2023
INTRO: Tack för tipset!
AKTUELLT: The Telegraph, Viaplay och franska magasin
INTERVJU: âVi blir lönsamma Ă€ven utan pappretâ
TECKEN I TIDEN: Dagstidningskris i utlandet, Darth Vader hos Google och Tutankhamon goes Pop
Tack för tipset!
Det finns inga medier som Àr viktigare för vÄr demokrati Àn dagstidningarna. Trots alla förÀndringar som medielandskapet genomgÄtt de senaste decennierna sÄ Àr det fortfarande bara dagspressen som stÀndigt utför det grundlÀggande jobbet att granska kommunpolitiker och byrÄkrater över hela landet för att stÀlla dem till svars.
I Sverige har vi 86 morgontidningar som bevakar i genomsnitt 3,3 kommuner vardera. Deras intÀkter har rasat kraftigt de senaste decennierna och en majoritet av tidningarna har bytt Àgare sedan millennieskiftet, ofta mer Àn en gÄng.
Sedan fem Är tillbaka ser det dock ljusare ut för dagspressen igen. Upplagorna har stabiliserats och Àven vÀnt uppÄt för mÄnga tidningar. Men Ànnu vet ingen om de kommer att klara sig i en helt digital vÀrld. Pappersupplagorna sjunker men de Àr fortfarande avgörande för att fÄ plus och minus att gÄ ihop för nÀstan alla morgontidningar.
Jag startar dÀrför i detta nummer av nyhetsbrevet en artikelserie om Dagspressen i en digital framtid. Serien kommer att Äterkomma i nyhetsbrevet med ojÀmna mellanrum, kanske under lÄng tid framöver. Tanken Àr helt enkelt att dyka ner hos mÄnga olika dagstidningsföretag, bÄde i Sverige och utomlands, för att ta reda pÄ hur planerna ser ut. Hur ska tidningarna klara sig nÀr pappret Àr borta? Hur mÄnga journalister blir kvar? Hur behöver journalistiken utvecklas för att fÄ tillrÀckligt mÄnga lÀsare att betala för innehÄllet?
Att jag drar igÄng den hÀr serien just nu kan jag tacka Mikael Marklund för. Han Àr en av prenumeranterna pÄ detta nyhetsbrev, men ocksÄ journalist pÄ tidningen ATL och tidigare redaktör pÄ MedievÀrlden (som i dag Àr en del av Dagens Media). Jag hade sjÀlv lite olika tankar pÄ hur jag skulle tackla detta jÀtteÀmne, men Micke mejlade mig med en idé som gav den avgörande pusselbiten som gjorde att allt föll pÄ plats. Tack för det!
Men du har kanske ocksĂ„ idĂ©er pĂ„ vad jag borde skriva om i nyhetsbrevet? Klicka i sĂ„ fall hĂ€r och skicka över dina tankar!đ
Paus i försÀljningen av The Telegraph
I det första numret av detta nyhetsbrev skrev jag om försÀljningen av den brittiska dagstidningen The Telegraph.
Bakgrunden Àr att Àgarna, miljardÀrsfamiljen Barclay, inte kunnat betala rÀntorna pÄ ett lÄn pÄ motsvarande 15 miljarder kronor. Banken som lÄnat ut pengarna har dÀrför tagit över tidningen plus veckotidningen The Spectator, och startat en auktion för att sÀlja dem.
Debatten i Storbritannien de senaste veckorna har till stor del handlat om riskerna med att tidningarna ser ut att hamna i hÀnderna pÄ ett konsortium med namnet RedBird IMI. Gruppen leds av CNN:s tidigare chef Jeff Zucker men backas upp finansiellt av shejk Mansour bin Zayed al-Nahyan, mest kÀnd för att Àga fotbollsklubben Manchester City förutom att han Àven Àr vicepresident i Förenade Arabemiraten.
Det har lÀnge funnits kritik mot att rika personer, eller stater med minst sagt svaga demokratiska traditioner, köper fotbollsklubbar. Den kritiken blir inte mindre nÀr de Àven försöker köpa oberoende dagstidningar i demokratiska lÀnder.
The Telegraph stÄr nÀra det konservativa partiet Tory, vilket fÄtt bÄde nuvarande och tidigare ministrar att ge sig in i leken, om Àn pÄ olika sidor.
Just nu Àr auktionen satt pÄ paus i vÀntan pÄ om familjen Barclay kan betala lÄnen senast pÄ fredag denna vecka, 1 december. Pengarna vÀntas komma frÄn RedBird IMI, vilket innebÀr att de kan ta över Àgandet inom kort utan att auktionen slutförs.
Kulturminister Lucy Frazer har dock hotat att anmÀla affÀren till Ofcom, en myndighet i Storbritanniens som bland annat övervakar medier. Mycket talar dÀrför för att att striden om The Telegraph troligen kommer fortsÀtta lÀnge Àn.
Den som vill veta mer om denna historia full av lorder, baronessor, shejker, ministrar, miljardÀrer och fotbollsproffs behöver inte göra mer Àn att klicka pÄ den hÀr lÀnken.
đž Fotbollslag? Bara början. FrĂ„n Dagens Nyheter 2 november 2023.
Ăven Viaplay trycker pĂ„ paus
I dag pÄ morgonen, onsdag 29 november, skulle Viaplay komma med sin försenade kvartalsrapport. Planen var ocksÄ att komma med nÄgon form av besked om framtiden för det minst sagt skakiga börsbolaget. Men klockan sex i morse kom ett pressmeddelande som berÀttade att vi fÄr vÀnta ytterligare tvÄ arbetsdagar. Rapporten kommer i morgon torsdag, efter börsens stÀngning.
I nummer 2 av detta nyhetsbrev skrev jag en kortare text om Viaplay och efterlyste analyser som hade identifierat företagets problem innan de blev allmÀnt kÀnda i vÄras. Detta med tanke pÄ hur mÄnga som nu idiotförklarar ledning och styrelse. Det Àr vÀl ingen större överraskning att jag inte har fÄtt tips om nÄgon sÄdan analys.
Att vi som skriver om medier inte hade identifierat svagheterna i Viaplays strategi Àr ett misslyckande som Àven jag mÄste ta ansvar för. NÄgon av oss borde ha tagit oss tiden att analysera bolaget och dÄ förhoppningsvis sett riskerna.
Jag har inte lĂ€st nĂ„gon grundlĂ€ggande genomgĂ„ng av vad som gĂ„tt fel för Viaplay. Ăr det dramasatsningen, expansionen till nya marknader eller de skenande kostnaderna för sportrĂ€ttigheter som Ă€r problemet? Jag har sjĂ€lv för lite kunskap i dagslĂ€get för att kunna avgöra vad som Ă€r rĂ€tt och fel hĂ€r.
Men det finns de som vet. Den som, i vÀntan pÄ rapporten, vill ta del av en analys av hur mycket sportrÀttigheterna kan fÄ kosta för en tv-kanal bör lÀsa Jan Schermans senaste analys i Dagens Media. Han har visserligen skrivit ungefÀr samma artikel nÄgra gÄnger tidigare, men han landar denna gÄng i en helt ny slutsats:
Det gÄr inte att betala för mycket för sportrÀttigheterna!
DÀr fick vi kanske en delförklaring till att priserna för rÀttigheterna fortsÀtter att öka.
Tipsa dina vÀnner
Ge bĂ„de dina vĂ€nner och mig đ„ł en julklapp! Tipsa andra om nyhetsbrevet genom att klicka hĂ€rđ
Ett magasinsförlag som startar nytt
Claire Léost, VD för Frankrikes största magasinsförlag, Prisma Media.
Det Àr lÀtt att bli lite deprimerad nÀr man lÀser nyheter om magsinsförlag i denna lÄgkonjunktur. Egmont sÀger upp chefredaktörerna som fÄr bli frilansare i stÀllet. Aller i Danmark lÀgger ner klassiska Elle och pappersupplagan av Ànnu mer klassiska Femina (tidningen hette Nordisk MÞnster-Tidende nÀr den lanserades 1874).
DÄ piggar det kanske upp med en berÀttelse om Frankrikes största magasinsförlag, Prisma Media, som köptes upp av franska Vivendi för motsvarande över 2,2 miljarder kronor för tvÄ Är sedan. (Vivendi i sin tur Àger Canal + och köpte för en vecka sedan LagardÚre som i dag frÀmst Àr ett av vÀrldens största bokförlag. Efter köpet kommer Vivendi omsÀtta 16,5 miljarder euro.)
Prisma Media leds av Claire LĂ©ost som har en karriĂ€r bakom sig som gör att man undrar om hon nĂ„gonsin haft tid att andas. Hon startade som konsult pĂ„ McKinsey, kom till LagardĂšre nĂ€r de var ett av de största magasinsförlagen, blev chef för hela rasket, följde med och blev chef för det nya förlaget CMI som bildades av den tjeckiska miljardĂ€ren Daniel KĆetĂnskĂœ nĂ€r han köpte ut magasinen frĂ„n LagardĂšre, stannade dĂ€r i tre Ă„r innan hon blev chef för den stora konkurrenten Prisma Media nĂ€r tyska Bertelsmann sĂ„lde till Vivendi 2021. Och sĂ„ skrev hon tre romaner under tiden đ„”
Hur gĂ„r det för Prisma Media dĂ„? Klarar de pappersdöden? Enligt en intervju med Claire LĂ©ost i mediesajten Flashes and Flames sĂ„ gĂ„r det rĂ€tt ok. Förlaget omsatte 320 miljoner euro under 2022 och vinsten (EBITDA) hamnade pĂ„ 31 miljoner. UngefĂ€r 40 procent av förlagets intĂ€kter kommer frĂ„n annonser och dĂ€r Ă€r den digitala andelen 90 procent. âLĂ„ngt mer Ă€n nĂ„gon annan mediegrupp i Frankrikeâ, enligt Claire LĂ©ost i Flashes and Flames.
Hon har ocksÄ startat nya tidningar - i papper. En grupp magasin inom lyxsegmentet och ett seriemagasin för barn. Och de Àr lönsamma.
Se dÀr, det var en riktig historia! (Som HC Andersen skrev.)
NTM:s Lina Hedenström:
âVi blir lönsamma Ă€ven utan pappretâ
Lina Hedenström Àr koncernchef för NTM, utgivare av 19 prenumererade dagstidningar som bevakar kommuner frÄn Vimmerby i söder till Kiruna i norr.
Foto: Carolina Byrmo.
DAGSPRESSEN I EN DIGITAL FRAMTID
âOmsĂ€ttningen kommer mer Ă€n halveras. Men vi kommer att klara oss och vi kommer att vara lönsamma.â NTM:s koncernchef Lina Hedenström Ă€r övertygad. Koncernen har rĂ€knat igenom hur deras tidningar ska klara sig utan pappersupplaga och slutsatsen Ă€r att det Ă€r möjligt att överleva Ă€ven nĂ€r hela upplagan Ă€r digital.
NTM vÀxte under 00- och 10-talen till en av de riktigt stora Àgarna till dagstidningar i Sverige och ger i dag ut 19 prenumererade titlar och omsÀtter 1,9 miljarder kronor.
Koncernen Ă€gs av en stiftelse som i starten bara Ă€gde Norrköpings Tidningar. Med tiden blev stiftelsen vĂ€ldigt rik, sĂ„ rik att den överlevde köpet av den lokala kollegan Ăstgöta Correspondenten i Linköping för ungefĂ€r en miljard kronor pĂ„ 00-talet.
Den fortsatta expansionen, med förvÀrv av titlar som bland annat Upsala Nya Tidning, Eskilstuna Kuriren och Norran i SkellefteÄ, gjordes dock frÀmst genom byte av aktier och med mindre belopp som köpeskilling. NTM:s senaste bokslut visar dÀrför att koncernen fortfarande har tillgÄngar i form av finansiella placeringar och börsnoterade aktier till ett marknadsvÀrde av 1,2 miljarder kronor.
Men nÀr Bonnier och Polaris/Schibsted köpte upp de krisande landsortstidningarna i slutet av 2010-talet blev NTM plötsligt en relativt sett liten spelare. NTM Àr dessutom ensamt i Tidningssverige om att inte ha nÄgon koppling till en framgÄngsrik tidningsutgivare i Norge. NÄgot som Lina Hedenström dock menar inte Àr nÄgot större problem.
âVi stĂ„r ju fristĂ„ende i Mediesverige, sĂ„ vi kan agera sjĂ€lvstĂ€ndigt. Vi gör det som vi tror Ă€r affĂ€rsmĂ€ssigt bĂ€st. Vi kan samarbeta med Bonnier, Schibsted eller Stampen. Det tror jag kan vara en nyckel framĂ„t.â
Efter att i mÄnga Är agerat relativt lÄngsamt har NTM under Lina Hedenströms tid som koncernchef dragit upp tempot i den digitala transformationen. Hela det redaktionella fokuset ligger i dag pÄ publicering i mobiltelefonen, papperstidningarna sköts av en grupp som producerar alla koncernens tidningar.
âVi vill komma bort frĂ„n idĂ©n att vi har en tidning att fylla. Redaktionerna ska helt och hĂ„llet rikta in sig pĂ„ lĂ€sningen i mobilen. Under hösten har vi dĂ€rför publicerat fĂ€rre artiklar men fĂ„tt fler sidvisningar Ă€n tidigareâ, sĂ€ger Lina Hedenström.
Det som fÄngar lÀsarna Àr alltsÄ kvalitet, inte kvantitet. FÀrre artiklar kan vara bÀttre, bara det Àr rÀtt artiklar.
NTM:s stora problem, som man delar med de flesta i branschen, Àr hur man ska fÄ personer under 50 Är att vilja lÀsa och betala för journalistiskt innehÄll. MÄlgruppen som NTM fokuserar pÄ Àr personer mellan 30 och 50 Ärs Älder. Det gÄr relativt lÀtt att locka in dem och fÄ dem att prenumerera, men de stannar alltför kort tid, bara tre mÄnader i genomsnitt.
âVi har dĂ€rför genomfört ett stort analysarbete dĂ€r vi tittat pĂ„ 85 000 artiklar och identifierat sju Ă€mnesomrĂ„den som fĂ„r hög lĂ€sning. Det Ă€r breaking news, brott och straff, familjeliv, nĂ€ringsliv, bostad och fastigheter, âvad hĂ€nder pĂ„ stanâ samt hĂ€lsa och sjukvĂ„rd. Genom att fokusera pĂ„ de sju Ă€mnesomrĂ„dena i vĂ„r bevakning har redaktionerna gjort en strategiskt förflyttning som ökat den digitala lĂ€sningenâ, sĂ€ger Lina Hedenström.
NTM har Àven delat in lÀsekretsen i sju grupper med hjÀlp av databasen Mosaic och data frÄn SCB som korskörts med NTM:s egna data och artikeldatabasen.
Eftersom ett konsultföretag varit inblandat har de sju grupperna fÄtt klatschiga namn sÄ som VÀrldsvana VillaÀgare, Gröna Graduates och Pigga Plussare.
TvÄ av grupperna Àr vÀldigt lojala (förutom Pigga Plussare finns hÀr ocksÄ Trivsamma Traditionalister) medan tvÄ grupper visade sig alltför svÄra att nÄ (Scrollande Studenter och Ointresserade Outsiders).
Kvar finns alltsÄ tre grupper som Àr möjliga att fÄ att prenumerera men svÄra att fÄ att stanna. Förutom VÀrldsvana VillaÀgare och Gröna Graduates finns hÀr ocksÄ gruppen Facebookande Familjer.
Vad innebĂ€r dĂ„ detta i praktiken? Jag ringer upp Christer Kustvik, chefredaktör pĂ„ NTM:s största tidning Ăstgöta Correspondenten. De senaste veckorna har han dessutom varit i blĂ„svĂ€der sedan tidningen avskaffat rollen som kulturredaktör.
âDet Ă€r tvĂ„ typer av artiklar som Ă€r helt avgörande för att vi pĂ„ Corren ska locka och kunna behĂ„lla vĂ„ra lĂ€sare. Det Ă€r breaking news och grĂ€vjobbâ, förklarar Christer Kustvik.
Men kulturartiklarna dÄ, vill inte Gröna Graduates och de andra nyckelgrupperna lÀsa dem?
âKulturen kommer att vara lika viktig i framtiden. Men vi hade en nöjesredaktör och en kulturredaktör som inte var en del av den allmĂ€nna redaktionen. Vi vill fortfarande ha reportrar med specialkunskaper, skillnaden Ă€r att de nu ingĂ„r i gruppen av reportrar. Vi kommer Ă€ven att köpa in material till kultursidan, precis som tidigareâ, sĂ€ger Christer Kustvik.
NTM organiserar inte bara om vissa redaktioner. Hela koncernen har förÀndrats sÄ att alla tidningar utom Upsala Nya Tidning numera ligger i samma bolag, NTM Media. Den redaktionella utvecklingen kan dÀrmed drivas gemensamt pÄ ett helt annat sÀtt Àn tidigare.
Nils Olausson var tidigare VD för en del av NTM men Àr nu ansvarig för hela koncernens redaktionella verksamhet. Samtidigt har alla tidningar fÄtt egna chefredaktörer som ocksÄ Àr ansvariga utgivare.
âDe redaktionella besluten ligger lokalt. Tidigare hade vi nĂ„gra tidningar som hade gemensam chefredaktör, men nu har alla en person pĂ„ orten som fattar de publicistiska besluten. Min uppgift Ă€r att driva det som vi kan göra gemensamt, skapa underlag för analys, ta reda pĂ„ vad som fungerar för alla och visa pĂ„ goda exempelâ, sĂ€ger Nils Olausson.
NTM:s titlar har tillsammans en upplaga pÄ 270 000 exemplar. Fortfarande har tvÄ tredjedelar av prenumeranterna en papperstidning, enligt den senaste TS-mÀtningen, men mÄnga av dem lÀser sjÀlvklart ocksÄ nyheter i mobilen. Finns det inte dÄ en risk att fokusera pÄ mobilen nÀr sÄ mÄnga fortfarande lÀser pÄ papper?
âVi fokuserar egentligen inte pĂ„ mobilen, utan pĂ„ journalistiken. Men det Ă€r bara i mobilen vi kan se hur artiklarna lĂ€ses. Och resultatet Ă€r att Ă€ven papperstidningen blivit bĂ€ttre nĂ€r vi höjt kvaliteten pĂ„ innehĂ„lletâ, sĂ€ger Nils Olausson.
Den stora utmaningen för redaktionerna Àr alltsÄ inte att locka in lÀsarna och fÄ dem att teckna en prenumeration, det Àr relativt enkelt. SvÄrigheten ligger i att fÄ dem att stanna och det Àr hÀr det redaktionella analysarbetet har sitt fokus.
âTidigare fokuserade vi mycket pĂ„ konverteringen men det leder lĂ€tt fel. Vi mĂ€ter nu nĂ„got vi kallar RFV, en modell som Financial Times utvecklat, dĂ€r vi fĂ„r ett samlat mĂ„tt pĂ„ lĂ€sarens engagemangâ, berĂ€ttar Nils Olausson.
RFV fÄr NTM fram genom att kombinera tre mÄtt: NÀr lÀsaren senast var inne pÄ sajten, hur ofta lÀsaren besöker sajten och hur mycket hen lÀser av innehÄllet. Genom att förÀndra det journalistiska innehÄllet har mÄttet RFV ökat kraftigt, enligt Nils Olausson.
âVi ser att det Ă€r fokus pĂ„ de sju Ă€mnesomrĂ„dena som ökar engagemanget för vĂ„ra viktiga mĂ„lgrupper. Men det handlar inte bara om att vi skriver om dessa omrĂ„den utan hur vi skriverâ, sĂ€gen Nils Olausson.
Ett exempel pÄ det senare Àr kriminaljournalistiken. Detta Àr ett av de sju prioriterade ÀmnesomrÄdena men hÀr har NTM:s tidningar ÀndÄ minskat antalet artiklar. Tidigare skrev man om vÀldigt mÄnga rÀttsfall och gillade nÀr man sÄg att artiklarna ofta konverterade lÀsare.
âMen nĂ€r vi analyserade djupare sĂ„ insĂ„g vi att Ă€ven om vissa artiklar konverterade ett par lĂ€sare sĂ„ var den generella lĂ€sningen vĂ€ldigt lĂ„g. Det kanske var de tvĂ„ Ă„talade som tog en prenumeration medan de flesta andra var ointresserade. Nu skriver vi fĂ€rre artiklar men de Ă€r betydligt mer genomarbetade. Det ser vi Ă€nnu mer nĂ€r vi kombinerar grĂ€vande journalistik med nĂ„got av de sju Ă€mnesomrĂ„dena, det ger vĂ€ldigt bra effektâ, sĂ€ger Nils Olausson.
NTM:s 19 tidningar trycks numera bara i tvÄ tryckerier, ett i Norrköping och ett i LuleÄ. Det innebÀr att tidningarna pÄ Gotland fÄr Äka fÀrja varje kvÀll, nÄgot som tidningen Journalisten nyligen gjorde ett intressant reportage om. Trots de försÀmrade lÀmningstiderna för redaktionen har inte de tidningar som drabbats hÄrdast kunnat se att lÀsarna lÀmnar pappret mer Àn vad som Àr fallet för övriga titlar.
Papperstidningarna Àr fortfarande viktiga för NTM:s ekonomi och dÀrför vill man behÄlla dessa prenumeranter sÄ lÀnge som möjligt. Men enligt den genomgÄng av hela koncernens framtida utveckling som Lina Hedenström och hennes medarbetare utfört sÄ kommer samtliga titlar att kunna klara sig utan papperstidningar i framtiden.
âVi har rĂ€knat igenom ekonomin för alla tidningar för att se hur de kan lyckas i en helt digital vĂ€rld. Och vi ser att det Ă€r möjligt. OmsĂ€ttningen sjunker kraftigt men vi kommer att kunna leverera kvalificerad journalistik och tjĂ€na pengar Ă€ven dĂ„â, sĂ€ger Lina Hedenström.
Strategiarbetet landar i att det blir en viss upplageminskning nÀr pappret försvinner. NTM:s titlar bedöms ha 250 000 prenumeranter jÀmfört med dagens 270 000. Det genomsnittliga priset som en prenumerant kommer att betala Àr berÀknat till 150 kronor, alltsÄ mellan de tvÄ prisnivÄer för digital lÀsning som de flesta dagstidningar i Sverige arbetar med.
PrenumerationsintÀkterna landar dÄ pÄ 450 miljoner kronor. Till detta ska lÀggas annonsintÀkter och mediestöd. Antalet journalister blir över 400, vilket Àr lÀgre Àn i dag men tillrÀckligt stort för att tidningarna ska kunna klara sin uppgift som granskare av de samhÀllen de bevakar.
âJag tycker det Ă€r vĂ€ldigt positivt att vi kan se att vi kan klara oss utan papperstidningarna. Men det kommer att krĂ€vas att vi fortsĂ€tter att utveckla vĂ„r journalistik sĂ„ att vi Ă€r relevanta för vĂ„ra lĂ€sare, Ă€ven de som Ă€r yngre och inte har en tradition av att lĂ€sa tidningen varje morgonâ, sĂ€ger Lina Hedenström.
Antalet amerikanska dagstidningar fortsÀtter rasa
I slutet pĂ„ nĂ€sta Ă„r kommer en tredjedel av de dagstidningar som gavs ut Ă„r 2005 i USA att ha lagts ner. Den slutsatsen dras i en rapport frĂ„n Northwestern Universityâs Medill School of Journalism, som ligger ett par mil norr om Chicago i USA.
Rapporten Àr en pÄminnelse om att den utveckling som vi kan se bland svenska dagstidningar, som NTM hÀr ovan, inte gÄr att upptÀcka i sÄ mÄnga andra lÀnder.
I USA rÀknar man, enligt rapporten, med att tio dagstidningar lÀggs ner varje mÄnad, antalet har ökat de senaste Ären.
I Storbritannien hÄller den största utgivaren av lokaltidningar, Reach, pÄ att lÀgga ner 13 lokala nyhetssajter och sÀga upp 320 journalister.
Ăven i Danmark har lokaltidningarna stora problem. Förlaget JFM, som ger ut 15 dagstidningar och ett 50-tal gratistidningar med veckofrekvens, beslutade för nĂ„gra dagar sedan att lĂ€gga ner sex av de nio lokala nyhetssajter som man startade för tre Ă„r sedan.
Google gör som Darth Vader
Googles chefsförhandlare?
Expressens tidigare chefredaktör, Otto Sjöberg, har just fÄtt ett nytt jobb. Han ska leda dagstidningarnas och tidskrifternas gemensamma förhandlingar med bland annat Google. Syftet Àr att försöka fÄ techjÀttarna att slÀppa ifrÄn sig nÄgra av sina mÄnga miljoner till svÀltande svenska medier.
Ett lÀstips till Otto inför förhandlingarna Àr denna text av Greg Krehbiel, som driver en webbsida om tech och medier. Han beskriver hur Google i allt större utstrÀckning börjat leverera svar pÄ sökningar direkt pÄ sin sida i stÀllet för att skicka sökningen vidare till den som har skapat innehÄllet. Hans beskrivning av Googles och Darth Vaders förhandlingsteknik Àr lika rolig som trÀffande.
Ett historiskt steg för Tutankhamon
Den som arbetat med tidskrifter om historia (och jag har jobbat med de flesta av de som numera ges ut av Bonnier Publications) vet att det finns en person som man alltid ska ha pÄ omslaget nÀr man lanserar en ny tidskrift eller lanserar i ett nytt land: Tutankhamon! Guldgubben Àr oslagbar för att fÄ lÀsarna att lyfta upp plÄnboken.
Detsamma gÀller sÄklart i TV-vÀrlden. Men problemet uppstÄr rÀtt snart, hur mÄnga olika Tutankhamon-dokumentÀrer kan vi visa samtidigt? PÄ SVT Play finns det just nu inte mindre Àn tre olika att vÀlja pÄ. SÄ, hur fasen skiljer man ut sig frÄn mÀngden?
DokumentÀren som lades upp i fredags lyckades hitta ett nytt grepp:
BerÀttarrösten tillhör Iggy Pop. Och han Àr bra! JÀttebra!
TILL SIST
đ€Ź KĂ€nner du nĂ„gon som du tycker borde bli lite förbannad? Viggo Cavling, tidigare chefredaktör för branschtidningen ResumĂ© och numera chef för Travel News, lĂ€ste det förra nyhetsbrevet och blev sĂ„ upprörd att han var tvungen att lyssna pĂ„ Alex och Sigges podcast och skriva ett debattinlĂ€gg i Dagens Media för att lugna ner sig.
Du kan göra nĂ„gon upprörd redan i dag! Klicka hĂ€rđ