Så blev VK bäst fast de är minst
# 2. Västerbottens-Kuriren i Umeå har lyckats bättre i den digitala omställningen än alla andra dagstidningar. Men hur länge kan den minsta mäta sig med de största?
NYHETSBREV nr 2 – den 1 november 2023
INTRO: 326 x Tack!
AKTUELLT: Tre snabba spaningar
INTERVJU: Jimmie Näslund, VK Media
TECKEN I TIDEN: Elle UK tar rejält betalt men Google betalar ännu mer
326 x Tack!
Du är en av 326 personer som får detta nyhetsbrev i din mejlkorg.
Jag är otroligt glad över att ni är så många som har anmält er på så kort tid. Och jag är ännu gladare över att en hel del av er hört av er med synpunkter och idéer.
Ett av mina syften med att starta det här nyhetsbrevet är att det ska kunna vara en plattform för dialog och diskussion om medieutvecklingen. Jag vill inte att det bara ska handla om envägskommunikation.
Många av er som läser detta jobbar i mediebranschen eller har gjort det och ni som inte gör det är rimligen mer intresserade av medier än de flesta. Detta borde göra det möjligt att skapa spännande diskussioner om allt från vilka för- och nackdelar vi kan få av att använda AI på redaktionerna till framtiden för public service.
Hur detta ska gå till rent praktiskt vet jag inte i dag. Min tanke har varit att börja experimentera lite med detta efter årsskiftet när nyhetsbrevet kanske satt sig lite.
Men varför vänta? Vi kan ju börja med att testa det enkla verktyg för att ställa frågor till er läsare som finns inbyggt i Substack, den plattform jag använder för att skriva nyhetsbrevet.
Min fråga i dag handlar därför om det är en bra idé att jag försöker dra in dig i en dialog om mediernas framtid.
Du får gärna också skriva en kommentar, klicka bara på knappen här 👇
Meta vet hur man sätter priset
Facebook drar in över 19 dollar på annonser per användare och kvartal i Europa. Men priset för att undvika annonser har Meta satt till 10 euro per månad, vilket motsvarar 32 dollar per kvartal.
Nu i november 2023 öppnar Meta för att användarna av Facebook och Instagram i Europa ska kunna betala för att använda tjänsterna utan reklam.
Detta är inget som Meta egentligen vill göra. Men EU:s regler gör att användarna numera kan stänga av Metas möjligheter att spåra användarna och sälja annonser baserade på deras beteende. Och om användarna nu väljer att på detta sätt försämra Metas möjlighet att sälja annonser, så ska de i alla fall få betala dyrt för detta.
Priset som Meta har satt, 10 euro per månad, är högre än den summa som Facebook drar in på annonser. Det senaste kvartalet var annonsintäkten i Europa motsvarande 5,98 euro per månad och användare, enligt Metas kvartalsrapport.
Metas intresse för att på allvar bygga upp en ny intäktsström från prenumerationer får nog betraktas som mycket begränsat.
Nu älskar alla att hata Viaplay
För två år sedan var Viaplay börsens älskling. Kursen låg på över 500 kronor och varje gång dåvarande VD Anders Jensen intervjuades framhöll han att bolagets dyra expansion skulle ge stora framtida vinster. Han fick inga svåra frågor som följd av detta.
Den 5 juni i år ändrades allt. Bolaget sparkade Anders Jensen och drog ner förväntningarna på framtida vinster. Sedan dess har problemen fortsatt och sent på måndagskvällen i förra veckan sköt bolaget upp presentationen av den senaste kvartalsrapporten. Aktien kostar i dagsläget 23 kronor, knappt 5 procent av värdet hösten 2021.
Det har skrivits massor om Viaplays problem sedan i somras. Men de flesta texter handlar bara om att alla i styrelsen och ledningen varit idioter.
Före 5 juni hade den storyn varit riktigt bra, men efter den dagen kan vem som helst leka efterklokhetens riddare.
Jag har letat efter kritiska analyser av Viaplays strategi, publicerades före 5 juni i år. Jag kan inte hitta några, men någon borde väl sett problemen i förväg?
Kan inte den som läst en granskning av Viaplays strategi som kritiserar antingen deras satsning på drama eller deras satsning på sporträttigheter och som är publicerad före 5 juni 2023 höra av sig till mig? Jag lovar i så fall att skriva om den artikeln i kommande nyhetsbrev.
Beckham – en berättelse från förr i tiden
Netflix dokumentärserie om David och Victoria Beckham har fått enorm uppmärksamhet och jag sällar mig till dem som tycker att serien är riktigt bra. Eftersom min kunskap om fotboll är klart begränsad så var även scenerna från matcherna spännande, då jag inte hade en aning om vilket lag som skulle vinna.
Men ur ett medieperspektiv så finns det en annan aspekt som jag tycker är värd att lyfta fram.
Både David och Victoria Beckhams karriärer inleds i mitten av 90-talet, precis när internet får sitt genombrott. Deras storhetstid varar lite drygt ett decennium, vilket innebär att den mest extrema perioden i deras kändisskap avslutas innan de sociala medierna slår igenom.
Serien utspelar sig alltså under den sista epoken i historien då de traditionella medierna hade monopol på att berätta för världen vem som var hjälte och vem som var skurk. Paret Beckham var verkligen inga stackare som saknade möjligheter att slå tillbaka mot medierna. Men det är ändå plågsamt att se hur illa de brittiska tabloiderna hanterade sin makt i en tid när de visste att ingen kunde komma åt dem.
Den dumma pojken David Beckham och en av hans rubriker.
Jimmie Näslund, VK Media:
Vi har jättespännande år framför oss
UMEÅ. Västerbottens-Kuriren är en av Sveriges mest framgångsrika lokaltidningar. Men titeln är numera ensam om att inte ingå i någon av de tre stora ägarsfärerna, vilket märks nu när lågkonjunkturen sänker annonsmarknaden samtidigt som pappersupplagan fortsätter nedåt.
“Jag skulle ljuga om jag inte sa att vi har några jättespännande år framför oss”, säger Jimmie Näslund, VD för VK Media.
Om de kommande åren blir jättespännande eller jättetuffa beror kanske mest på om man är en person som ser att glaset är halvfullt eller halvtomt. Men att de kommande åren ser ut att bli händelserika, för hela dagspressen, kan nog alla enas om.
Fortsätter utvecklingen som de senaste åren blir upplagorna för papperstidningarna snart så små att de inte är lönsamma längre. Det innebär att dagstidningarna kanske bara har en handfull år på sig att få över läsarna till digitala abonnemang - samtidigt som priserna borde höjas och konjunkturen driver fram sparpaket.
Om vi i detta sammanhang bortser från Haparandabladet, som är något av ett specialfall, så är VK Media numera den i särklass minsta spelaren på dagstidningsmarknaden. Koncernen ger i dag ut sex tidningar, Västerbottens-Kuriren och Folkbladet som båda utkommer dagligen och fyra ännu mer lokala titlar som utkommer en gång i veckan. Västerbottens-Kuriren är dock den helt dominerande verksamheten räknat i personal och i pengar.
De övriga lite knappt hundra dagstidningar som utkommer i Sverige ingår i någon av de tre ägargrupper som finns i dag. Bonnier är sedan fem år tillbaka överlägset störst och äger lite drygt hälften av tidningarna. Koncernen NTM, som har basen i Norrköping, äger ett 20-tal titlar. Den tredje gruppen, som domineras av Schibsted, är mer löst sammanhållen. Där ingår Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Stampen i Göteborg. Stampen kontrolleras av norska Polaris, där Schibsted är största ägare. Men det finns ytterligare två ägare i Stampen, Nya Wermlands Tidningens ägarbolag och VK Media.
VK Media är alltså inte ägd av någon stor koncern utan äger i stället 10 procent av koncernen Stampen som ger ut Göteborgs-Posten och ett antal lokaltidningar på Västkusten.
Den stora konsolidering som dagspressen i Sverige genomgick under 2010-talet hade främst syftet att skapa stordriftsfördelar. Tryckerier, kundtjänst, prenumerations- och ekonomisystem centraliserades. En tid samordnades även stora delar av journalistiken, men det visade sig inte fungera utom för redigering och formgivning av papperstidningarna. I dag har nästan alla dagstidningar återigen en egen redaktion som leds av en lokal chefredaktör.
VK Media har genom åren varit inblandade i flera olika diskussioner om samgående med andra ägarbolag men i slutändan har man valt att kvarstå som solitär. Tidningen ägs av en stiftelse som bara har som mål att fortsätta att ge ut tidningen. Tack vare att tidigare vinster investerats i fastigheter har bolaget stora tillgångar men målet är ändå att tidningsrörelsen ska bära sina egna kostnader.
Så här långt har detta gått överraskande bra. VK är en av de allra mest framgångsrika lokaltidningarna i Sverige sett till digital utveckling. Över hälften av annonsintäkterna kommer från den digitala upplagan och över 60 procent av prenumeranterna har inte längre en papperstidning.
I mars i år gjorde jag ett försök att jämföra alla landets dagstidningars digitala utveckling. Jag vägde samman flera olika mått på utvecklingen av upplaga, hushållstäckning och digitalisering och fann att VK var bäst av alla traditionella dagstidningar. Resultatet publicerades i en krönika i Dagens Media.
Men varför har VK blivit så framgångsrik?
“Det viktigaste är att VK var tidigt ute”, säger Jimmie Näslund.
“När jag själv var webbredaktör på Allehanda i Örnsköldsvik på 00-talet såg jag med avund på de trafiksiffror som VK hade redan då. VK har byggt framgången över lång tid genom att satsa och vara modiga. Länge var man en av få tidningar i Sverige som hade större trafik än Aftonbladet i sitt område.”
Jimmie Näslund framhåller också samarbetet mellan redaktionen, utvecklings- och marknadsavdelningarna.
“Det fungerar bättre här, än på något annat ställe som jag sett”, säger Jimmie Näslund.
Tack vare framgångarna är redaktionen större än på många jämförbara tidningar. Nyligen flyttades redigeringen av papperstidningen till Karlstad, vilket innebar att ett par tjänster försvann i Umeå. Men även efter neddragningen omfattar redaktionen 42 tjänster.
Den digitala framgången byggdes alltså under en tid när VK Media inte var så mycket mindre än de andra tidningsägarna i Sverige. Kommer det att vara möjligt att följa med i utvecklingen när Bonnier och Schibsted kan lägga mycket större kraft på att dra fördelar av AI-tekniken eller för att skapa nya digitala produkter för läsarna?
Det kommer inte vara enkelt att klara sig på egen hand i längden. Men VK Media har under 2023 sjösatt ett mycket ambitiöst utvecklingsprogram som bör göra det möjligt för tidningarna att ligga i täten ett antal år framöver.
Västerbottens-Kurirens chefredaktör Jessica Wennberg, redaktionschefen Gunnar Falck och VD Jimmie Näslund.
Idén till utvecklingsprogrammet kom från VK:s chefredaktör Jessica Wennberg. Hon fick med sig styrelsen på satsningen som kommer att kosta 12 miljoner kronor under en treårsperiod.
“Under 2022 hade vi avslutat ett större projekt för att få fler yngre personer (30-45 år) att prenumerera på VK. Det hade fungerat väldigt bra och över hälften av våra nya kunder kom från den här gruppen. Men vi såg att vi behövde förändras mycket mer och mycket snabbare”, berättar Jessica Wennberg.
Hela utvecklingsprojektet har tre övergripande mål. VK ska nå fler kunder, skapa en redaktion i toppklass och bli en verksamhet som ligger i framkant av utvecklingen.
Flera av projekten handlar om att utveckla journalistiken, först ut är ett som fokuserar på kriminaljournalistiken.
“I det fallet är det ganska enkelt, där handlar det om att nå fler. Vi arbetar med att utveckla berättandet med ljud och rörlig bild men även med bättre grafik”, säger Jessica Wennberg.
Tre andra projekt arbetar på liknande sätt med nöjes-, familje- och friluftslivsjournalistiken. Målet är att resultaten ska börja synas för läsarna i februari nästa år. De nya tankarna kommer delvis att ge avtryck i papperstidningen men tyngdpunkten ligger på de digitala plattformarna. Det är tydligt att fokus allt mer handlar om hur verksamheten ska fungera när papperstidningen inte längre finns.
“Vi upptäcker att vi inte har något bra planeringssystem för redaktionen när vi tänker bort papperstidningen. Redaktionens arbete styrs fortfarande till stor del av den produktionen”, säger Jessica Wennberg.
Ett av de övriga projekten handlar om att utveckla en community för prenumeranterna, något som självklart bara fungerar i de digitala kanalerna. Ett ytterligare projekt gick först under namnet “Netflix-modellen” men kallas nu “kommer snart-modellen” och även här ligger fokus på de digitala prenumeranterna.
“Vi tänker att vi kan minska churnen (andelen som hoppar av prenumerationen) genom att hela tiden puffa för sådant som vi kommer att publicera längre fram. Det har vi normalt aldrig gjort, vi har varit så fokuserade på dagens tidning”, säger Jessica Wennberg.
I den gamla tidningsvärlden var det annonserna som gav de stora intäkterna. Även om annonserna inte är ointressanta i dag så är det uppenbart att det är journalistiken som är grunden för affärsverksamheten VK Media i dag på ett helt annat sätt än tidigare.
“Alla mediehus har någon form av monopolskada från den tiden när vi hade råd att inte bry oss om vad folk läste i tidningen. Men så är det uppenbarligen inte längre. I dag säljer vi ett långsiktigt förtroende som vi hela tiden måste leva upp till. Vi behöver ge läsarna ett innehåll de verkligen vill betala för”, säger Jimmie Näslund.
Jimmie Näslund hade varit chefredaktör för Allehanda Media i Örnsköldsvik och VD för Sörmlands Media i Eskilstuna innan han blev VD för VK Media. I hyllan finns förebilderna i form av en miniatyr av statyn av J A Selander, Eskilstuna-Kurirens legendariske chefredaktör, och en dito av bysten av VK:s motsvarighet, Gustav Rosén.
Elle i UK tar mer betalt än någonsin
För några veckor sedan var jag inblandad i en debatt på Dagens Media om tidskrifternas framtid i en digitala värld. Jag skrev en krönika som var kritisk mot att de stora tidskriftsförlagen knappt försöker att hitta en framtid för de klassiska titlar som en gång var de stora kassakorna.
Men ibland behöver man bara lyfta blicken för att hitta någon som i varje fall provar en idé som kan bli ett bidrag till en lönsam framtid. Försöken att få läsarna att betala för tidskrifter i den digitala världen har inte varit framgångsrika. Men i stället för att ge upp lanserar nu Elle i Storbritannien en årsprenumeration som är fyra gånger dyrare än det ordinarie abonnemanget på pappersmagasinet.
För 149 brittiska pund per år (2000 kronor) kan den som vill bli medlem i Elle Collective. Medlemskapet innebär att man får en låda med skönhetsprodukter men framför allt att man får följa redaktionens dagliga arbete med allt från modereportage till kulturevenemang.
Kenya Hunt är chefredaktör för brittiska Elle som nu lanserar en tjänst för tidskriftens mest hängivna läsare.
Google tvingades berätta vad de betalar för att vara först
År 2021 betalade Google 26,3 miljarder dollar, motsvarande 293 miljarder kronor, för att vara den förinställda sökmotorn i iPhone och några andra digitala apparater. Det avslöjade en av Googles toppchefer i ett förhör med amerikanska justitiedepartementet i förra veckan. Lejonparten av Googles pengar går till Apple, men exakt hur stor den summan var avslöjades inte.
Summan som Google betalade fyrfaldigades från 2014 till 2021. Men under samma tid ökade Googles annonsintäkter i sökmotorn från 47 miljarder till 146 miljarder dollar, enligt Blomberg Law.
Inte helt överraskande motsatte sig Google att uppgifterna skulle offentliggöras.
Känner du någon som också kan vara intresserad av detta nyhetsbrev? Klicka i så fall på knappen här👇
Nigeria digitaliserar alla dagstidningar
Nigerias dagstidningar är på väg att digitaliseras. Resultatet av den skanning som är klar finns sökbart via webbplatsen archivi.ng.
De har bara en skanner, de är endast fyra personer och det kommer troligen att ta minst fem år. Men målet är klart - att digitalisera alla sidor i alla dagstidningar i Nigeria sedan befrielsen 1960.
Håller de tidtabellen blir Nigeria klara med uppgiften att digitalisera dagspressens historiska sidor långt innan Sverige.
Vill du söka i de sidor som har digitaliserats så här långt klickar du på denna länk.