Vecka 8 - 2024. I databasen NordMedia Network finns över 1000 medieforskare. Ändå skrivs det nästan ingenting om vad de kommer fram till. Det har jag tänkt ändra på.
AKTUELLT: Borde Dagens Nyheter få mediestöd? Ett tidskriftsförlag som lyckas. Ras för läsning av papperstidningar i Norge.
INTERVJU: Jonas Ohlsson, Nordicom.
TECKEN I TIDEN: Aftenposten blir aftontidning. 123,4 miljoner tittare räcker inte. Readly på väg mot lönsamhet.
Därför startar jag en serie om medieforskning
I mitten på 1980-talet jobbade jag som universitetsreporter på Upsala Nya Tidning. Det var ett fantastiskt jobb att ena dagen skriva om Carl Jonas Love Almqvist som aktör på bokmarknaden för att dagen efter intervjua en amerikansk forskare på besök i Uppsala om varför dinosaurerna hade dött ut.
Jag har även sedan dess vid flera tillfällen arbetat med journalistik där forskning och forskare varit viktiga källor. Det gäller självklart när jag arbetade med tidningar som Dagens Medicin, Illustrerad Vetenskap och Popular Science, men också under min tid på Veckans Affärer och Computer Sweden var kontakten med forskare alltid viktig.
Men när jag skrivit om mediefrågor har forskningen av något oklart skäl inte alls varit lika näraliggande. För några månader sedan insåg jag att inom det fält som jag bäst känner till, alltså medier, har jag nästan ingen aning om vilken forskning som bedrivs eller vilka forskare som borde vara givna källor.
Detta är något som självklart kan avhjälpas och därför startar jag i dag något som jag tänker ska bli en serie intervjuer med ledande medieforskare i Sverige. Jag planerar att besöka olika intressanta forskare med ojämna mellanrum under året.
Först ut är den akademiska verksamhet som tveklöst är mest välkänd och mest citerad i medievärlden – Nordicom vid Göteborgs universitet.
Vilka forskare tycker du jag ska jag intervjua härnäst? Mejla gärna dina idéer till mig – klicka bara på knappen här 👇
Hur mycket mediestöd kan en vinstrik dagstidning få?
218 ansökningar om att få del av det nya mediestödet har nu kommit in till Mediemyndigheten. Under våren ska Mediestödsnämnden vid myndigheten besluta hur den dryga miljard kronor som står till förfogande, ska fördelas utifrån alla dessa ansökningar som lämnats in av 103 olika medieföretag.
Dagens Media har publicerat en lista över alla som sökt stöd och där återfinns i princip alla svenska mediebolag från Aftonbladet, som omsätter 1,6 miljarder kronor till Aktarr Kommunikation AB, som omsätter mindre än 5 miljoner.
Ett företag som inte sökt Allmänt redaktionsstöd, som det stora stödet numera heter, är Dagens Nyheter. Affärsområdeschefen och tillika chefredaktören Peter Wolodarski har framhållit att man inte söker stödet eftersom man vill värna sitt oberoende. I DN:s artikel om tidningens ekonomiskt framgångsrika resultat under 2023 säger Wolodarski:
“Vi är mycket måna om vårt oberoende och har därför fortsatt valt att inte söka mediestöd även om vi skulle ha rätt till det.”
Men frågan är om DN verkligen har rätt till något stöd. I den gamla modellen, som gällde fram till 31 december 2023, hade tidningen självklart fått stöd om man hade sökt. Då var kriteriet att ha svag hushållstäckning på utgivningsorten, något som DN faktiskt haft i många år.
Det nya regelverket är dock helt annorlunda och det viktigaste kriteriet för att få stöd är att verksamheten behöver skattepengar för att klara sig. Med tanke på att DN gjort vinster på över 200 miljoner kronor varje år de senaste fyra åren borde det vara svårt att hävda att tidningen behöver stöd.
Jag skickar därför en fråga till Peter Wolodarski och när han ringer upp tio minuter senare så håller han med om att DN rent generellt knappast kvalificerar sig för Allmänt redaktionsstöd. Men den bedömning som någon inom Bonnier News gjort är att DN borde kunna få stöd för sina nya lokalredaktioner i Göteborg, Malmö, Umeå och Luleå. Det nya stödet är särskilt tänkt att gynna lokal och regional journalistik.
När redaktionerna startades väckte jag frågan om detta skulle kunna bli ett hot mot de befintliga tidningarna på orten. Då avfärdades detta med att DN inte skulle ägna sig åt lokaljournalistik. Men nu är det kanske ändå detta man gör.
När jag kollar med Mediemyndigheten om denna typ av redaktionell kostnad, inne i en i övrigt mycket lönsam medieverksamhet, verkligen skulle kunna ge stöd så vill de inte göra någon bedömning i dagsläget. Det är kanske begripligt innan ens det första beslutet utifrån de nya reglerna har fattats. Men det visar om inte annat att den stackars Mediestödsnämnden behöver utmejsla en hel rad av principer nu när de ska omsätta den nya lagen och förordningen i praktisk handling.
Inte minst behöver Mediemyndigheten slå fast hur dåligt en verksamhet måste gå för att vara berättigad till stöd. Exempelvis gjorde Aftonbladet år 2022 en vinst på 58 miljoner kronor (resultat efter finansnetto) men ändå söker tidningen nu mediestöd. Med de nya reglerna kommer de flesta medieföretag i Sverige att vara mycket angelägna om att framhålla hur dåligt det går för den egna verksamheten.
Detta är i sig ett viktigt argument för att slopa det nya mediestödet så snart som möjligt och i stället införa nollmoms för dagstidningar och tidskrifter. Då skulle vi dessutom kunna lägga ner större delen av Mediemyndigheten och spara in den kostnaden.
Tro det eller ej – ett digitalt tidskriftsförlag som går framåt
Sajten Food & Wine - bara ett knapptryck från ett köp.
Det är inte lätt att hitta exempel på tidskrifter som går bättre i dessa tider. I Sverige tappar exempelvis nio av tio tidskrifter räckvidd i print, enligt den senaste Orvesto-mätningen.
Men det amerikanska tidskriftsförlaget Dotdash Meredith trotsar trenderna och visar på goda resultat. Att förlaget dessutom är världens största tidskriftsutgivare gör inte saken sämre. Dotdash Meredith må vara nästan helt okänt i Sverige men en del av deras tidskrifter är desto mer kända. Det är här People, InStyle, Better Homes & Gardens, Marta Stewart och Real Simple hör hemma nuförtiden.
Under det sista kvartalet 2023 ökade förlaget sina digitala annonsintäkter med nio procent till motsvarande ungefär 3 miljarder svenska kronor. Men den siffran visar också att de befinner sig i ett annat universum än den svenska medievärlden där 3 miljoner kronor är mycket pengar. Skillnaderna är onekligen enorma, men Dotdash Merediths framgångar visar troligen på vad som krävs för att vara med och slåss om annonspengarna på den digitala marknaden.
De sajter som Dotdash Meredith driver är till stor del uppbyggda för att befinna sig mellan en sökning på Google och ett köp hos en e-handlare. Sajter som Food & Wine skriver om produkter som folk söker efter, ger köpråd och skickar sedan läsaren vidare till en butik där tidningen får betalt för att leverera en kund. Det är en form av servicejournalistik, helt inriktad på att läsaren ska köpa en produkt i slutändan. Den här typen av annonser, det som kallas affiliate marketing, ökade 31 procent inom Dotdash Meredith under fjärde kvartalet 2023.
Dotdash Meredith lanserade också en egen teknisk plattform, kallad D/Cipher, under 2023. Tekniken använder förlagets egen data, inklusive en bedömning av läsarens köpintention, och undviker därmed helt att använda tredjepartcookies. I oktober blev Dotdash Meredith första publicist att integrera sitt eget system med Amazon Publisher Cloud. Nästa steg är att även integrera på liknande sätt mot Googles plattformar.
Pappersupplagorna rasar i Norge
Den norska dagspressen är bäst vi världen på att få med läsarna på resan från prenumererade papperstidningar till att betala för nyheter i digital form. De senaste uppgifterna om läsningen av dagstidningar och tidskrifter i Norge visar att förändringstakten inte saktar av utan snarare accelererar.
Många av de norska landsortstidningarna, som tidigare gavs ut sex dagar i veckan, har nu gått över till att bara trycka pappersupplagor tre dagar i veckan. Tidningarna finns fortfarande att läsa som e-tidningar varje dag och möjligen är det detta som gör att allt fler nu övergår från papperstidning till att helt och hållet läsa tidningen digitalt.
De nya läsartalen, som tagits fram av den norska branschorganisationen Mediebedriftenes landsforening, visar att bara 24 procent av norrmännen läser en papperstidning varje dag jämfört med 29 procent år 2022. Vid millennieskiftet var motsvarande tal 80 procent.
För en majoritet av de norska dagstidningarna väger ökningen av den digital läsningen upp för tappet i print. Men för ungefär en tredjedel av tidningarna backar den totala läsningen. För tidskrifterna rasar läsningen av pappersutgåvor ännu snabbare.
I jämförelse med andra dagstidningstäta länder är den norska utvecklingen en dröm. I Storbritannien rasar inte bara pappersupplagorna utan även intäkterna för hela branschens i förskräckande fart.
Den brittiska branschsajten Press Gazette har kartlagt utvecklingen för de tre stora ägarna av lokaltidningar sedan 2007. Omsättningen för förlagen Reach, National World och Newsquest är nu bara en fjärdedel av vad den var 2007, innan finanskrisen slog till. Tar man hänsyn till inflationen är intäkterna bara en sjundedel av dåtidens.
Jonas Ohlsson, föreståndare för Nordicom vid Göteborgs universitet.
Jonas Ohlsson, Nordicom:
“Vi ska ha ett helikopterperspektiv på medieutvecklingen i Norden”
MEDIEFORSKNING I SVERIGE Hur omfattande är egentligen medieforskningen i dag? Och vad ägnar sig forskarna åt? Att få svar på de frågorna är inte så lätt som jag trodde, men är det någon som kan hjälpa mig en bit på vägen är det Nordicom i Göteborg. Här har man koll på det mesta inom medieforskningen i Norden.
“Vi startade 2019 den digitala plattformen 2019 NordMedia Network som är till för nordiska medieforskare. I dagarna passerade vi 1 000 registrerade medlemmar”, berättar Nordicoms chef Jonas Ohlsson.
När Nordicom började bygga plattformen NordMedia Network var det ingen som hade något grepp om hur många medieforskare det egentligen finns i Norden eller ens i Sverige. Även nu när plattformen blivit etablerad i forskarkretsar finns det inget entydigt svar eftersom den fungerar precis som Facebook eller LinkedIn i så måtto att det är upp till var och en att registrera sig.
Men den som söker i databasen i dag får snabbt fram att det finns 277 forskare i Sverige som har registrerat sig, medan motsvarande antal för våra nordiska grannar är 216 i Norge, 174 i Danmark och 150 i Finland. Totalt finns det 830 forskare verksamma i Norden och registrerade i databasen, övriga knappt 200 som registrerat sig är verksamma i andra länder men oftast med någon koppling till Norden.
“När vi började tänkte vi att det kanske finns 500 forskare i Norden, men sedan har det ju vuxit stadigt” säger Maarit Jaakkola som är biträdande föreståndare för Nordicom och ansvarig för plattformen.
Maarit Jaakkola är biträdande föreståndare för Nordicom i Göteborg.
Nordicom själva är mest kända för sina kartläggningarna av medieutvecklingen i Sverige. De årliga rapporterna Mediesverige, Medieekonomi och Mediebarometern lägger grunden för mycket av debatten och rapporteringen om utvecklingen av medierna i Sverige.
Mediebarometern, som har genomförts sedan 1979, är den äldsta undersökningen av sitt slag i världen och ger oss en fantastisk tidsserie över hur den dagliga räckvidden för olika medietyper har utvecklats i 45 år.
Även rapporten Medieekonomi går långt tillbaka i tiden. Rapporten görs i dag på uppdrag av Mediemyndigheten, men redan 1976 började den legendariske professorn Karl Erik Gustafsson att göra årliga rapporter om dagspressens ekonomi på uppdrag av Presstödsnämnden, som hade dåtidens uppdrag att hantera stöd till dagstidningar.
Karl Erik Gustafsson höll i de årliga undersökningarna i mer än tre decennier, ända fram till att Jonas Ohlsson tog över stafettpinnen. Och när Jonas Ohlsson blev föreståndare för Nordicom blev det hans medarbetare Tobias Lindberg och Ulrika Facht som tog över jobbet. Men vid sidan av det kända uppdraget att analysera och dokumentera situationen för medier i Sverige och Norden så har Nordicom även två andra uppgifter; att bedriva vetenskaplig förlagsverksamhet och att fungera som ett nav för nordiska medieforskare.
Det är inom ramen för det senare uppdraget som den digitala plattformen NordMedia Network kommer in. Förutom plattformen arrangerar Nordicom också en nordisk konferens under namnet NordMedia. Den genomförs i samarbete med en nationell partner vartannat år och är en bred konferens som spänner över hela medieforskningens många olika områden.
Den senaste NordMedia-konferensen hölls i Bergen under 2023 och i augusti nästa år hålls den i Odense. Konferensen lockar inte så många deltagare från medieföretagen utan är främst en arena för forskare som vill diskutera sina pågående projekt med kollegor. Vid mötet i Bergen deltog över 400 forskare och presenterade sammanlagt 375 olika vetenskapliga papers.
Genom att dyka ner i konferensens webbsida är det möjligt att skapa sig ett visst grepp om medieforskningen i Norden. Och det är även då det blir begripligt varför ingen kan peka ut de viktigaste forskarna och forskningsmiljöerna i Norden. Medieforskningen har helt enkelt blivit så bred och omfattande att ingen längre har ett grepp om helheten.
“När Nordicom skapades för nästan 50 år var det vid samma tid som medieforskningen började ta form. Det fanns en del forskare som hade börjat intressera sig för medier men de var oftast statsvetare eller sociologer. Här i Göteborg fanns det en avdelning för masskommunikationsforskning vid statsvetenskapliga institutionen. Men det fanns inga institutioner som bara ägnade sig åt medier”, säger Jonas Ohlsson.
“När ämnet började formera sig och det inrättades institutioner såg man ett behov på nordisk nivå att binda samman de här ganska isolerade öarna av medieforskare. Så Nordicom kom att bli en institution under Nordiska ministerrådet med det då lite långa namnet Nordisk dokumentationscentral för masskommunikationsforskning.”
I dag är namnet kortat till Nordicom och verksamheten är en så kallad nationell enhet vid Göteborgs universitet. Den huvudsakliga finansieringen kommer från svenska skattebetalare men det finns fortfarande ett nordiskt uppdrag genom ett partnerskap med Nordiska ministerrådet.
Under de 50 år som Nordicom existerat har alltså forskningen gått från att vara några få öar på andra institutioner till att vara så omfattande att ingen längre kan greppa över hela fältet. Den senaste NordMedia-konferensen var i praktiken femton olika konferenser som hölls på samma plats vid samma tid.
Medieforskningen bedrivs i dag inom dessa femton delområden. När vi kommer ner till denna nivå kan vi börja resonera om vilka personer som är de mest framstående forskarna, vilka institutioner som är ledande och vilka forskningsområden som är i ropet.
De hetaste fälten varierar också över tid utifrån vad forskningsfinansiärerna gillar. Exempelvis är medie- och kommunikationshistoria ett krympande område just nu, enligt Jonas Ohlsson.
“Forskningsfinansiärerna är mer framåtblickande i dag. Just nu är kriskommunikation väldigt mycket på tapeten och då öser man pengar på det. Härnäst kanske det blir AI som man vill ge pengar till”, säger Jonas Ohlsson.
Nordicom själva är en relativt liten verksamhet med femton anställda som inte bedriver någon egen forskning förutom de årliga rapporterna. Men i samma byggnad som Nordicom ligger Institutionen för journalistik, medier och kommunikation(JMG) och även SOM-institutet, somgenomför stora undersökningar kring samhälle, opinion och medier. Detta, tillsammans med att forskningen startade inom den statsvetenskapliga institutionen, bidrar till att dagens medieforskning vid Göteborgs universitet är särskilt fokuserad på området politisk kommunikation.
“Det är en väldigt stark miljö inom det området på JMG. Där finns också Jesper Strömbäck, som är en av de ledande forskarna i världen på sitt område. I Sverige är han mer känd som debattör men forskningsmässigt så är han ett av de tyngsta namnen i världen när det gäller politisk kommunikation”, menar Jonas Ohlsson.
Bland övriga forskningsfält som har en egen arena på NordMedia-konferensen finns klassiska områden som journalistik, medieekonomi och publikforskning. Men det poppar också upp nya spännande områden som AR/VR/XR och Media, kommunikation och hälsa.
Det är alltså ingen risk att jag inte kommer att hitta intressanta forskare och forskningsprojekt när jag letar mig vidare bland de 1000 medieforskarna. Snarare kommer jag väl att fastna i några av alla de kaninhål som jag kommer att upptäcka. Bland de forskningsprojekt som diskuterades i Bergen förra året finns allt från AI Think - Therefor AI Am. A Feminist technoscientific analysis of Deepfake imagery till Joe Rogan v. Spotify: platformization and worlds colliding och Performing politics in TikTok.
Nordicom i ett nötskal
Mediehuset i Göteborg rymmer såväl Nordicom som JMG och SOM-institutet. Nordicom är dock inte kopplat till JMG utan är en så kallad nationell enhet vid Göteborgs universitet.
Nordicoms verksamhetbestår av tre delar: 1. Fakta och analys - det är här utgivningen av de kända rapporterna om exempelvis medieekonomi hör hemma. 2. Forskarsamverkan - här ligger NordMedia-konferensen och NordMedia Network, den digitala plattformen för nordiska medieforskare. 3. Vetenskaplig förlagsverksamhet - inom ramen för denna verksamhet publicerar Nordicom två vetenskapliga tidskrifter och en rad vetenskapliga böcker.
Aftenposten blir aftontidning
Det har alltid varit roligt att konstatera att Norges största morgontidning heter Aftenposten.
Men länge var tidningen faktiskt både en morgontidning och en kvällstidning. Under många decennier trycktes först en morgontidning på natten och sedan en ny tidning mitt på dagen. Men 2012 upphörde aftonupplagan av Aftenposten.
I förra veckan återuppstod den dock igen. Men denna gång bara som e-tidning. I Norge, till skillnad från i Sverige, ingår en e-tidning i alla digitala tidningsabonnemang och enligt norska tidningen Journalisten så läser mellan 30 000 och 40 000 Aftenpostens e-tidning varje dag. Antalet växte med 10 procent senaste året.
De nya kvällseditionen, kallad Aften, består av 12-16 sidor som sammanfattar dagens nyheter när den publiceras klockan 15. Aftenposten är ensamma i Norden om denna nya utgivningsmodell.
123,4 miljoner räcker inte
Även i Sverige är Superbowl numera superstort, trots att ingen förstår spelet.
Söndagen 11 februari tittade 123,4 miljoner amerikaner på Superbowl, den årliga finalen i amerikansk fotboll.
Det var den största publiken som någonsin registrerats för Superbowl. Programmet toppar normalt listan över årets mest sedda i amerikansk tv och sedan några år tillbaka redovisas det samlade antalet tittare för såväl traditionellt tv-tittande som streaming.
Två dagar senare sparkade ägaren Paramount Global 800 anställda. Att ha det mest framgångsrika programmet på tv räcker inte i en tid när omställningen som dagstidningar genomgått det senaste decenniet nu är på väg att drabba rörlig bild.
Enligt New York Times (gåvolänk) funderar även Paramounts huvudägare på att slänga in handduken och sälja sina aktier.
Paramount äger, förutom CBS som sände Superbowl, tv-verksamheter som MTV, Nickelodeon och Comedy Central. Men koncernens problem handlar främst om att streamingtjänsten Paramount+ inte klarar konkurrensen från Netflix och därför förlorar stora pengar. Förlusterna inom streaming, där även annonsfinansierade Pluto TV ingår, uppgick till över en miljard dollar under förra året.
Ökat pris lyfter Readly
Readly - slutligen på väg mot lönsamhet?
Tidskriftsappen Readly närmar sig lönsamhet efter ett decennium med stora förluster. Vägen till lönsamhet bygger på att bolaget lyckats höja priset utan att tappa kunder samtidigt som man minskat kostnaderna, främst för prenumerationsvärvning. Den kombinationen vill många företag självklart uppnå, men det är lättare sagt än gjort.
Lågkonjunkturen har fått de flesta tidigare tillväxtbolag att skruva om verksamheten från den eviga jakten på fler nya kunder till ett större fokus på att behålla de kunder som redan finns. Det faktum att Readly lyckats höja sitt genomsnittliga verkliga pris (ARPU) med 8,6 procent till 119 kronor samtidigt som de fullbetalande prenumeranterna ökat svagt med 2,7 procent talar för att kunderna i ökad grad faktiskt gillar produkten.
Men det faktum att Readly har kostnaderna i svenska kronor medan intäkterna kommer i starkare valutor bör också ha hjälpt till. Danska Bonnier Publications, som bland annat ger ut Illustrerad Vetenskap, drabbades av det omvända. De har sina stora kostnader i danska kronor medan intäkterna till största del kommer i skvalp-valutorna svenska och norska kronor.
Loading...
Malmsten om Medier – Medlem av Sveriges Tidskrifter
Tipsa gärna dina vänner om Malmsten om Medier
Hjälp mig att sprida detta nyhetsbrev till fler personer. Om du tipsar fem vänner som anmäler sig som prenumeranter (gratis eller betalande) får du ett signerat exemplar av min bok PRESS STOPP. Hur du gör? Klicka bara på knappen här👇
