Tidskriftskungen
Per Kjellander styr över Egmonts tidskriftsverksamhet i 21 länder. Han har en tydlig bild av framtiden för tidskrifterna – det handlar om papper.
Malmsten om Medier – 7 november 2024
INTRO: Dags att läsa om annat än Trump
AKTUELLT: Se og Hør fick största stödet. Altinget går med vinst, i Danmark. The Guardian vill sälja the Observer.
INTERVJU: Tidskriftskungen – Per Kjellander
TECKEN I TIDEN: Vem är värsta narcissisten?
Dags att läsa om annat än Trump
Jag hade tänkt att skicka ut detta nyhetsbrev redan i går, den sorgliga dagen 6:e november, men jag insåg att det kanske inte var så många som ville läsa om tidskrifter och mediehändelser med tårarna strömmande ner för kinderna.
Tids nog får vi börja prata om hur USA, Ungern, Italien, Frankrike och en rad andra länder hamnat i den här situationen, men det får anstå en tid i detta nyhetsbrev. Dagens utgåva handlar i stället främst om klassiska mediefrågor: hur ska medierna överleva digitaliseringen och finns det kanske ändå en framtid för tidskrifter på papper?
För två veckor sedan var hela tidskriftsbranschen i Sverige samlad på Cirkus för att hylla årets bästa prestationer på Tidskriftsgalan. Jag var där och medverkade i en diskussion om möjligheterna att bygga en annonsaffär för digitala tidskrifter. Du kan läsa ett kort referat om du skrollar ner en bit i den här texten.
Men jag träffade också Per Kjellander, chef för Egmonts hela tidskriftsverksamhet som sträcker sig över halva Europa. Vi hade talat tidigare om att göra en intervju eftersom jag ville höra hur han resonerar om sina tidskrifters framtid. Egmont tillhör de förlag som inte gör så mycket väsen av sig, men som år ut och år in tjänar bra med pengar trots att deras verksamhet är väldigt beroende av papperstidskrifter. Och nu fick vi äntligen till ett samtal.
Läs här nedan om du vill veta vad han tror om framtiden för bokstäver och bilder tryckta på papper.
Se og Hør fick största stödet
32 danska tidskrifter får dela på 20,7 miljoner danska kronor i statligt stöd. Mest av alla fick danska Se og Hør som fick motsvarade 3,9 miljoner svenska kronor. Samtliga fem titlar som fick mest pengar ges ut av Aller.
Det danska stödet till tidskrifter är helt nytt och delas i år ut för första gången. Det ges till tryckta eller digitala tidskrifter som har “en redaktionell produktion av samhällsmässig, politisk eller kulturell karaktär som bidrar till offentlig debatt, samhällsupplysning, opinionsbildning eller kulturellt berikande”.
De tre stora förlagen i Danmark, Aller Media, Story House Egmont och Bonnier Publication, plockade hem 93 procent av stödet till sammanlagt 25 tidskrifter. Aller fick motsvarande 14,8 miljoner svenska kronor medan Egmont fick 8,4 och Bonnier 6,8.
Totalt hade 43 tidskrifter ansökt om stöd. Även de stora förlagen fick avslag för vissa titlar, exempelvis fick Bonnier inte stöd för Digital Foto, Gør det selv och Komputer for alle, titlar som också ges ut i Sverige.
I Sverige finns inget liknande stöd. Kulturminister Parisa Liljestrand funderar som bäst över den utredning om ett utvecklingsstöd till tidskrifter som hon fick motta i våras. Men det är bara tänkt att ges som ett engångsstöd till samhällsinriktade tidskrifter som vill utveckla en digital utgivning.
Altinget går med vinst, i Danmark
Danska förlaget Alrow Media som bland annat äger Altinget i Sverige gjorde en vinst på 4,5 miljoner danska kronor, motsvarande 7 miljoner svenska kronor, under det brutna räkenskapsåret 1 juli 2023 till 30 juni 2024.
De svenska och norska versionerna av Altinget förlorar fortfarande pengar. Men detta vägs upp av den danska sajten som tjänade motsvarande 12,5 miljoner svenska kronor. Alrow Media har 190 anställda i fyra länder.
The Guardian vill sälja The Observer
Världens äldsta söndagstidning, the Observer, som startades 1791, är på väg att säljas. Tidningen ägs sedan 1993 av the Guardian, den brittiska kvalitetstidningen som lyckats få verksamheten att gå med vinst de senaste åren efter en lång period med stora förluster.
The Guardian och the Observer är två olika tidningar i pappersvärlden, men den som läser deras innehåll på webben har svårt att förstå vilken text som kommer från vilken tidning.
Men i bokföringen hålls tidningarna uppenbarligen isär, för the Observer, som omsätter 16,4 miljoner pund, motsvarande 230 miljoner kronor, klarar inte längre att bära sin del av de gemensamma kostnaderna, enligt brittiska Press Gazette.
Sedan nyheten läckte ut i början av hösten har protesterna varit kraftfulla från både journalistfacket och rader av brittiska kulturpersonligheter. Ledningen för Guardian Media Group har i stället framhållit att risken för att the Observer i stället läggs ner inom några år är överhängande om den inte säljs.
Tilltänkt köpare till tidningen är förlaget Tortoise Media som ägs till 32,5 procent av James Harding, tidigare redaktör för The Times och direktör för BBC News.
Hur mycket Tortoise Media kommer att betala för the Observer är inte känt. Men förlaget har lovat att investera 25 miljoner pund i the Observer under en femårsperiod för att försöka bygga en lönsam digital utgivning.
Tidskriftskungen
Per Kjellander är chef över Egmonts tidskrifter i 21 länder. Största delen av intäkterna kommer från klassiska tidskrifter, tryckta på papper. Men det får honom inte att oroas för framtiden.
“Vi vill köpa fler tidskrifter. Vi är öppna för det mesta. Tidskrifter kommer att finnas kvar många, många, många år.”
Per Kjellander blev vd för en del av Egmonts svenska tidskriftsverksamhet för drygt 20 år sedan. Den gången hette bolaget Hjemmet Mortensen och var ett mindre förlag med ungefär 150 miljoner kronor i omsättning.
I dag, många organisationsförändringar senare, bor han i Köpenhamn och är chef för hela medieverksamheten inom Egmont Story House med kontor i 13 länder och utgivning i 21. Affärsområdet han ansvarar för omsätter runt 300 miljoner euro, vilket motsvarar 3,5 miljarder kronor.
Medan de flesta i tidskriftsbranschen lagt stora pengar på att försöka utveckla digitala produkter har Egmont fortsatt att tro på pappret. Koncernens fokus ligger i stället på att effektivisera produktionen för att bibehålla lönsamheten när försäljningen sjunker och att därutöver försiktigt investera i näraliggande affärer och digitala projekt.
“Alla förlag måste bygga sin strategi baserat på de förutsättningar man har. Vi har till exempel inte dagstidningar som kan driva stor digital trafik, så vi får utgå från våra tidskrifter. Och det går bra, vi har en vinstmarginal inom mitt område på 8-10 procent. Det är en väldigt god affär”, säger Per Kjellander.
Vilka tidskrifter som ingår i Per Kjellanders ansvar varierar kraftigt från land till land. I Sverige kan man dela in dem i tre grupper, stora familjetidningar som Hemmets Journal och Icakuriren, specialtidskrifter inom olika områden så som heminredning (Hus&Hem), motor (Auto Motor& Sport), resor (Vagabond, Åka Skidor) samt serietidningar med Kalle Anka, Bamse och Fantomen som de mest kända.
I Norge är Egmont helt dominerande med 65 procent av tidskriftsmarknaden och även på hemmaplan i Danmark är verksamheten bred. I de flesta andra länder är det serietidningar och böcker som dominerar utgivningen.
Egmont har varit partner med Disney sedan 1940-talet när Bonnier i ett legendarisk beslut tackade nej till att köpa licensen till Kalle Anka med motiveringen “Talking ducks is nothing for us!”. I dag producerar Egmont även innehållet till Kalle Anka och andra Disney-serier sedan den amerikanska marknaden för serietidningar dött ut. Men man har fortfarande ett nära samarbete med Disney.
Även i Europa har upplagorna på serietidningarna sjunkit kraftigt sedan guldåren innan videobandspelaren slog igenom 1980. I dag har en 7-åring som bekant fler alternativ än serietidningar när veckopengen ska spenderas.
Men precis som för Egmonts övriga tidskriftsutgivning är barn- och ungdomstidningarna fortfarande mycket lönsamma om än på en lägre omsättningsnivå. Per Kjellanders strategi för att Egmont ska fortsätta att vara framgångsrika på tidskriftsmarknaden handlar om effektivisering och volym.
“Vi ska kunna producera tidskrifter med god kvalitet mer effektivt än någon annan. Det är på så sätt vi kan fortsätta att vara lönsamma och därigenom kunna köpa fler titlar. Tidskrifter är vår huvudbusiness och det vi huvudsakligen fokuserar på. Det skiljer oss från våra konkurrenter”, säger Per Kjellander.
Att producera effektivt innebär ibland att göra det nästan helt utan anställd personal. På Egmonts kontor i Stockholm, där specialtidningarna produceras, finns i dag inga fast anställda chefredaktörer eller formgivare och bara ett fåtal annonssäljare. Alla dessa funktioner sköts av frilansare eller säljbolag.
Det kan låta extremt men innebär att kostnaderna kan anpassas till försäljningen. När tidskrifterna behöver minska frekvensen och det dessutom är färre som köper dem så finns det bara två val för att kunna fortsätta, lägre kostnader för produktionen eller nedläggning.
För tidskrifter som Café, Utemagasinet, och Praktiskt Båtägande fungerar det att jobba helt med frilansare. Familjetidningarna med veckofrekvens produceras däremot med anställd personal. Även i Danmark och Norge är redaktörerna anställda.
Ett annat sätt att effektivisera verksamheten som Egmont genomfört är att det inte längre finns lokala vd:ar i de olika länderna. Per Kjellander styr hela verksamheten direkt från Köpenhamn sedan flera år tillbaka. Egmonts eviga konkurrent, Aller, som ju även det är en dansk koncern, beslutade sig nyligen för att ta efter modellen och rationaliserade bort sina nationella vd:ar. I Sverige var det Lotta Cederbom som fick lämna.
“Vi hade separata organisationer, vd:ar och ledningsgrupper i 15 länder. Nu har vi en ledningsgrupp med sju personer för alla länder. Det gör det lättare att få ut synergieffekter mellan länderna inom många områden”, menar Per Kjellander.
En annan viktig del i Egmonts strategi är att fokusera på prenumerationer snarare än lösnummerförsäljning. Försäljningen av tidskrifter i affärer och kiosker har problem i hela Europa, vilket gör att prenumerationer blir allt viktigare, trots att kostnaden för porto också stiger i alla länder.
Egmont har också sedan många år tillbaka sidoaffärer i form av event och influencerbyråer, vilket man ser som en naturlig förlängning av tidskrifterna.
Men finns det inget digitalt, undrar du kanske?
Jo, det finns en del digitala initiativ inom Egmont. Men de drivs inte med utgångspunkten att allt kommer bli digitalt och att alla måste förändras.
“Vi pratar inte om tidskriftsdöden eller printdöden. Vi tror tidskrifter kommer att vara en attraktiv marknad i många år framöver. Men vi vill gärna göra affärer runt om våra starka tidskriftsvarumärken och då är en hel del digitalt. Utgångspunkten är alltid att det ska vara solida business case innan vi investerar något”, säger Per Kjellander.
Ett hyggligt framgångsrikt exempel som Per Kjellander lyfter fram är den norska sajten Klikk.no där Egmont samlar material från många av sina norska tidskrifter. Sajten är på topp-15 listan över största sajter i Norge och har i dag har 23 000 betalande prenumeranter till tjänsten Klikk Plus som ger läsaren tillgång till premiummaterialet.
I Danmark kommer man nu att göra på liknande sätt och utveckla sajten Alt.dk. Om Egmont kommer att starta en liknande sajt i Sverige säger Per Kjellander att han inte vet i dag.
“I Sverige har vi en premiumtjänst på auto motor & sport som går bra. Men det blir inte så stora volymer på en nischad tidning i ett litet land som Sverige. Vi vill fortsätta att investera i intressanta, spännande digitala satsningar. Och vi ska göra det väldigt fokuserat och gärna i flera länder. Sedan ska vi se till att vi driver hela verksamheten så pass effektivt att vi kan göra fler uppköp från våra konkurrenter så vi får ännu mer skalfördelar. Vi är öppna för att köpa nästan alla typer av tidskrifter”, säger Per Kjellander.
Egmont i ett nötskal
Det som i dag är mediekoncernen Egmont startades redan 1872 i Köpenhamn av Egmont Harald Petersen som då var 17 år gammal.
Samma dag som han köper den lilla tryckpress som blir grunden för verksamheten hittar han en 25-öring på gatan och sparar den som sin lyckoslant. En slant som än i dag finns att beskåda på huvudkontoret till det som i dag är Nordens största medieföretag.
Egmont är indelat i fyra affärsområden och omsätter totalt 17,7 miljarder danska kronor, DKK, motsvarande cirka 27 miljarder svenska kronor. De fyra områdena i storleksordning är Story House Egmont (5,9 miljarder DKK), Nordisk Film (5,4 miljarder DKK), norska TV2 (4,7 miljarder DKK) och Egmont Books (1,6 miljarder DKK).
Hela koncernen ägs av en allmännyttig stiftelse, som varje år delar ut ungefär 100 miljoner DKK för att stödja barn och unga.
Vem är mesta narcissisten?
Att vi nu har fyra år framför oss med världshistoriens värsta narcissist vid kärnvapenknappen lär inte ha undgått någon.
Men är han verkligen den värsta narcissisten? Det finns konkurrenter om titeln och Storbritanniens förre premiärminister Boris Johnson tillhör definitivt dem. På valnatten gjorde han sitt bästa för att utmana den amerikanska mästaren, enligt The Guardian.
Gillar du Malmsten om Medier? Skicka det i så fall gärna vidare till någon du tror kan vara intresserad av att prenumerera!