Pia Rehnquist – mäktigast i lokalpressen
Vecka 2 - 2024. Pia Rehnquist är chef för Bonniers alla lokaltidningar. Hennes jobb är att se till att tidningarna överlever och tjänar pengar mitt i alla förändringar. Här är hennes plan.
NYHETSBREV vecka 2 – den 10 januari 2024
INTRO: Vad kommer dominera medieåret 2024?
AKTUELLT: Tablå-tv: Sport sport och sport, Telegraph, Nya magasin i USA
INTERVJU: Pia Rehnquist, Sveriges mäktigaste tidningschef
TECKEN I TIDEN: Digital våldtäkt, Hon tar över Arbetaren
Välkommen till medieåret 2024!
Vilka händelser kommer att prägla mediebranschen under året? Att döma av de svar som ni läsare gav i min enkät om utvecklingen som jag publicerade strax före jul så borde ett av svaren vara AI-utvecklingen (64 procent av er som svarade valde detta alternativ). Två av de övriga alternativen i enkäten - Viaplays kollaps på börsen (7 procent) och Det nya mediestödet (5 procent) - kommer också att finnas med bland de ämnen som sätter stort avtryck i årets nyhetsflöde.
Dessutom kan vi utgå från att en händelse som inte väckte så stor debatt under 2023 kommer att få större utrymme i år - public service-utredningen som leds av Göran Hägglund.
Mycket talar för att förändringarna på tv-marknaden blir en av årets stora händelser. När jag skriver detta har Viaplays extra bolagsstämma just godkänt räddningspaketet som innebär att franska Canal+ och tjeckiska PPF kommer att ta över som ägare. Även Telias ägande av TV4 är ett ämne som kommer att diskuteras under 2024.
Men frågan är vem som kommer att äga de kommersiella tv-kanalerna i Sverige när året är slut? Kommer vi att ha någon kanal med svenska eller nordiska storägare vid nästa årsskifte?
Vad tror du? Ge ditt svar här så lovar jag att påminna om resultaten i slutet av året:
Jag pratar om PRESS STOPP i Göteborg 23 januari
Vill du förstå varför Bonnier och Schibsted blev de dominerande ägarna av dagspressen i Sverige? Bege dig i så fall till Göteborg tisdag 23 januari kl 13. Då pratar jag om min bok PRESS STOPP som handlar om dagspressens stora omvandling under 2000-talet.
Mötet arrangeras gemensamt av Svensk Mediehistorisk Förening och Västsveriges journalistseniorer. Läs mer via denna länk.
Synpunkter på detta nyhetsbrev?
Jag har varit tvungen att ta bort möjligheten att skriva direkta kommentarer till artiklarna i nyhetsbrevet. Detta för att kunna få utgivningsbevis för Malmsten om Medier. Men du kan alltid skriva till mig, Anders Malmsten, genom att klicka på knappen här nedan👇
Tablå-tv: Sport sport och sport
Det är ganska lätt att få ett grepp om vilka program som var de mest sedda i amerikansk tablå-tv under 2023. På topp-100 handlar 97 av programmen om amerikansk fotboll. De övriga tre programmen var presidentens state-of-the-union-tal, Macy’s traditionella parad under thanksgiving och Oscarsgalan. Detta enligt en sammanställning som sajten Sportico presenterade i förra veckan.
Traditionell tv i USA handlar alltså om en sak i dag – sport. Och bland de stora ligorna har amerikansk fotboll ett hyggligt grepp om marknaden.
Förklaringen till att sporten helt tagit över sändningarna handlar självklart om att traditionell tablå-tv håller på att dö ut. Det krävs direktsändningar, främst av sport, för att folk ska slå på en vanlig tv-kanal. Strömmad tv är helt enkelt så mycket bättre att tittarna föredrar detta, vilket i sin tur förklarar den fortsatt snabba utvecklingen på den marknaden.
Tidningen Adweek gjorde i början av året en genomgång av förändringarna på streamingmarknaden i USA till följd av att nästa alla stora aktörer nu erbjuder billigare abonnemang med annonser.
Netflix ökade antalet abonnenter med 9 miljoner under tredje kvartalet och har nu 247 miljoner betalande prenumeranter i världen. 30 procent av de nya prenumeranterna väljer alternativet med lägre pris och annonser på de marknader där denna modell finns.
Disney+ har nu 150 miljoner prenumeranter, vilket är en minskning från 2022 till följd av att man dragit sig ur Indien. 50 procent av deras nya abonnenter väljer annonsalternativet.
Max, som HBO Max och Discovery+ sammanslagna tjänst heter, har nu 95 miljoner prenumeranter.
Även övriga amerikanska streamingtjänster som Paramount+, Peacock och Prime Video har eller håller på att lansera billigare prenumerationer med annonser, vilket gör att Apple+ snart blir ensamma om att inte erbjuda ett sådant abonnemang.
Med tanke på förändringarna på marknaden och de prishöjningar som många av streamingtjänsterna genomfört är det därför inte så märkligt att antalet prenumeranter som säger upp abonnemangen ökar. Enligt en artikel i Wall Street Journal, ökade andelen som lämnar till 6,3 procent i november jämfört med 5,1 procent ett år tidigare.
Parlamentsledamöter försöker stoppa övertagandet av The Telegraph Group
73 brittiska parlamentsledamöter kräver nu att den brittiska kulturministern ska stoppa de pågående försöken från företaget Redbird IMI, som finansieras av Abu Dhabi, att ta över tidningarna The Daily Telegraph och The Sunday Telegraph.
Jag har skrivit om affären i tidigare nyhetsbrev, senast i början av december. Kulturminister Lucy Frazer har begärt att den brittiska myndigheten Ofcom ska granska affären men parlamentsledamöterna kräver alltså att affären ska stoppas genast.
Årets nya magasin i USA handlar om tv
Under 2023 lanserades 73 nya magasin i USA. Det är en rännil jämfört med de runt 1000 nya titlar som lanserades varje år på 00-talet.
Samir Husni, också känd som Mr Magazine, är en av USA:s ledande experter på tidskriftsmarknaden. Han har under flera decennier dokumenterat alla nylanseringar och han utser varje år årets nya tidskrift, ett jobb som blivit allt enklare i takt med att lanseringarna minskat dramatiskt.
2023 års vinnare blev tv insider, den enda nya titeln med månadsfrekvens som lanserades i USA under året, de övriga 72 titlarna som lanserades kommer alltså inte ut lika ofta. Tv insider ges ut av samma förlag som producerar TV Guide, men den nya titeln fokuserar helt på streamingmarknaden.
Samtidigt som det alltså fortfarande går att göra nya tidskrifter om tv så har hela magasinsbranschen fokus inställt på bokmarknaden. Den stora trenden, sedan flera år tillbaka, är att lansera bookazines, eller oneshots, tidskrifter som egentligen fungerar som böcker men som säljs där man hittar tidskrifter. Under 2023 lanserades 1 200 nya bookazines i USA. I svenska tidskriftshyllor finns det många bookazines inom historie- och vetenskapsområdet. Nyligen kunde man exempelvis köpa Bokasin Historia Julrosor i kioskerna.
Tipsa om nyhetsbrevet och få boken PRESS STOPP
Om du får fem vänner att prenumerera på detta nyhetsbrev (gratisversionen räcker fint) så får du ett signerat ex av min bok PRESS STOPP. Klicka här för att tipsa👇
Pia Rehnquist, Bonnier News Local:
“Jag är bekymrad över konkurrensen från public service“
DAGSPRESSEN I EN DIGITAL FRAMTID
Sedan några veckor tillbaka är Pia Rehnquist chef över ett 60-tal dagstidningar som leds av 47 chefredaktörer. Hennes jobb är att se till att tidningarna tjänar pengar trots att pappersupplagorna sjunker och annonserna smälter undan.
“Jag är bekymrad över konkurrensen från public service. Vi måste vara fruktansvärt bra för att ha en chans.”
Pia Rehnquist är i dag en av Sveriges främsta makthavare inom dagspressen. Men hon är (än så länge) relativt okänd, även i mediekretsar i Stockholm. Detta beror kanske främst på att hennes karriär under lång tid utspelades i Malmö, vilket ligger på andra sidan jorden sett ur ett stockholmskt medieperspektiv.
Pia Rehnquist började som reporter på Sydsvenskan i Malmö år 2000. Två decennier senare hade hon hunnit vara nyhetschef, redaktionschef och chefredaktör när hon blev publicistisk chef för Bonniers hela lokaltidningsimperium som går under namnet Bonnier News Local. De senaste åren har hon utmejslat strategin för lokaltidningarna tillsammans med affärsområdeschefen Micke Nestius. Och i december 2023 efterträdde hon Nestius när han pensionerade sig och tog flyget till Sydafrika.
Nu är det Pia Rehnquist som har hela ansvaret på sina axlar, hon kommer inte rekrytera någon efterträdare till sig själv som redaktionell chef.
Inom hennes ansvarsområde ligger alltifrån stora förstatidningar som NA (Nerikes Allehanda), andratidningar som Dala Demokraten och ett gäng gratistidningar. Hon är chef över 36 av landets 86 förstatidningar. Räknar vi in Gota Medias titlar, vilka samarbetar allt närmare med Bonnier News Local, så styr hon 45 av förstatidningarna, alltså de som är störst i sin del av landet.
Med familjen i Malmö, jobbet i Stockholm och dagstidningarna utspridda från Ystad i söder till Örnsköldsvik i norr har hon ett uppdrag som onekligen kan kallas krävande.
“Jag tycker mycket om att åka tåg, och jag är bra på att prioritera”, konstaterar Pia Rehnquist.
Det är lite svårt att komma ihåg att det endast är fem år sedan en samlad analytikerkår avfärdade ryktet att Bonnier var på väg in på lokaltidningsmarknaden. Men våren 2019 köpte Bonnier först hela Mittmedia och kort därefter även Hall Media i Jönköping. Efter över 100 år med fokus på storstadstidningar var Bonnier (i partnerskap med norska Amedia) plötsligt Sveriges överlägset största utgivare av landsortstidningar.
Pia Rehnquist har alltså varit med i ledningen för Bonnier News Local under större delen av affärsområdets existens, men det är kanske först nu som bolagsbygget kommer att prövas i den hårda verkligheten. Pandemiåren med stora statliga stöd och låga räntor gav en lugn period då gemensam teknik och administration kunde komma på plats. Men 2024 med en fortsatt svår annonsmarknad parat med ett nytt mediestöd, vars effekter fortfarande är minst sagt oklara, riskerar att ge en tuff start på jobbet för Pia Rehnquist.
”Vi har dragit upp de stora penseldragen gemensamt, Micke Nestius och jag, så jag kommer inte in med något stort behov att förändra grundstrategin. Det jag ska göra är att leverera på den strategin och förhålla mig till en hel del förändrade förhållanden i omvärlden”, säger Pia Rehnquist.
Bonnier News Locals strategi handlar främst om att sänka kostnaderna genom samordning och gemensam teknikutveckling samtidigt som intäkterna från digitala prenumerationer ska öka. Detta skiljer sig inte så mycket från övriga tidningskoncerner, men genom sin storlek har Bonnier bäst förutsättningar att dra nytta av de stordriftsfördelar som finns.
Men inom ett annat område har Bonnier fördelar som ingen annan dagstidningsutgivare i Norden kan mäta sig med. Det handlar om att Bonnier förutom lokaltidningarna även ut rikstidningar och tidskrifter. Att sälja ett paket med mängder av lokaltidningar intresserar ganska få medan kombinationen av en lokaltidning med en nationell morgontidning, en nationell kvällstidning och ett stort antal tidskrifter är intressant för många fler.
Bonnier lanserade sitt paket av tidningar, som går under namnet +Allt, i slutet av februari 2023. Alla tidningarna kan sälja paketet och den som drar in kunden får behålla hela intäkten. Under 2023 såldes ungefär 150 000 +Allt-abonnemang och två tredjedelar av dem såldes av lokaltidningarna. Detta tyder på att det är lättare att få en prenumerant på en lokaltidning att lägga till 50 kronor i månaden för att få tillgång till de nationella titlarna än tvärt om. Frågan är hur länge Dagens Nyheter och Expressen accepterar den modellen.
Paketet +Allt har bidragit till att över hälften (52 procent) av abonnenterna på Pia Rehnquists titlar i dag är helt digitala och att det totala antalet prenumeranter nu är över en halv miljon. Dessutom ökar nu också antalet kunder under 40 år, vilket självklart är en nyckel till att få tidningarna att överleva på sikt. Men trots framgångarna är genomsnittsprenumeranten klart ålderstigen hos alla landsortstidningar. Vad är det som krävs för att tidningarna ska klara sig även när papperstidningen är borta?
“Det vi behöver förändra i journalistiken handlar mer om förhållningssätt än ämnesval. Det är inte så att vi ska sluta skriva om kommunalpolitik, men vi kan inte göra på samma sätt som jag gjorde när jag ansågs vara en riktigt bra lokalreporter för 20 år sedan”, säger Pia Rehnquist.
“Vi behöver skriva om sakfrågorna utifrån en skolgård eller ett lärarrum, inte utifrån de kommunala handlingarna. Vi behöver också förstå vilka som är makthavare i dag och var debatten sker, där är Inas Hamdans arbete på Sydsvenskan ett utmärkt exempel.”
Inas Hamdan blev i höstas den yngste vinnaren någonsin när hon fick Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare. I sin artikelserie Världens nya bild av Sverige använde hon AI-teknik för att avslöja hur den arabiska tv-kanalen Al Jazeera spred felaktiga uppgifter om Sverige och att deras rapportering till stor del var baserad på artiklar från den turkiska statliga nyhetsbyrån Anadolu Agency.
Syftet med att utveckla journalistiken är att nå ut bredare i samhället. En nationell tidning som Dagens Nyheter kan bli kommersiellt framgångsrik även om den bara når en mindre del av befolkningen i landet. Men en lokaltidning behöver nå ut till en stor andel av de som bor inom deras geografiska område, annars blir antalet prenumeranter för få för att bära kostnaderna.
“Vi behöver nå ut betydligt bredare än till den välmående, välutbildade och välbetalda medelklassen. Den gruppen är helt enkelt för liten. Vår journalistik behöver därför bli väldigt mycket bättre och våra digitala produkter behöver också bli väldigt mycket bättre för att vi ska lyckas med här sakerna”, säger Pia Rehnquist.
“Vi gör ju mycket rätt, det vågar jag ändå säga, men nästan allt återstår ändå. Det är en fråga om kommersiell hållbarhet, men ska man vara lite pretentiös så är det också en trovärdighetsfråga och det är en demokratisk fråga. Om våra titlar ska ha en relevans i samhället framåt så behöver vi nå många fler än de mest välutbildade.”
Även om dagspressen mår betydligt bättre i dag än under större delen av 2010-talet så är framtiden långt ifrån säker. Pia Rehnquist räknar med att tidningarna kommer att överleva i en helt digital framtid och att antalet journalister kommer att ligga på ungefär en per 800 prenumeranter. Men det betyder också att varje förlorad prenumerant kapar en liten bit av ett journalistjobb.
“Det är klart att det är fruktansvärt mycket som är svårt och jag är ganska bekymrad över konkurrensen från public service. Jag vet hur mycket starkare vi är lokalt, men jag vet också hur 25–27-åringar fungerar. Public service kan erbjuda snygga appar gratis, utan krav på inloggning och utan annonser. Vi måste vara fruktansvärt bra för att ha en chans”, säger Pia Rehnquist.
Bonnier har ända sedan presstödet infördes på 70-talet varit en av de starkaste kritikerna mot att skattepengar används för att stödja pressen. Den kritiken har tystnat i takt med att Bonnier köpt tidningar som får stöd. De senaste åren har även traditionellt lönsamma förstatidningar fått ett ökat stöd och tanken bakom det nya mediestöd som börjar gälla i år är att de stora stödpengarna primärt ska gå till förstatidningar.
Bonnier News Local är inte bara den största lokaltidningskoncernen, det är också den största mottagaren av mediestöd och lär så förbli även när vi ser hur det nya stödet fungerar i praktiken. Senast en förstatidning försvann i Sverige var 1987 när Mellersta Skåne köptes upp av Skånska Dagbladet. Men kommer alla förstatidningar att finnas kvar om tio år?
"Jag tror att alla förstatidningar kommer att finnas kvar då. Det är ju många av dem som är mitt ansvar. Sedan är det klart att, ska jag svara lite mer på djupet, så har vi många små titlar. Vi har 15 redaktioner som är tre, fyra personer och verksamma på väldigt små orter. Där hoppas jag att mediestödet kommer att fungera som politikerna har tänkt. Jag är väldigt tacksam att vi lever i ett land där nästan alla politiska partier vill stötta det vi gör”, säger Pia Rehnquist.
Vad som kommer att hända med de andratidningar som finns kvar är betydligt mer oklart. Bonnier News Local beslutade redan innan årsskiftet att förändra sin organisation och verksamhet när det stod klart att det nya mediestödet skulle införas. Det gamla stödet gynnade specifikt dagstidningar som var minst på en marknad varför exempelvis Arbetarbladet gavs ut i Gävle, där man har väldigt få läsare, och inte i Sandviken där man är klart störst. Av samma skäl har Skånska Dagbladet getts ut i Malmö där man bara har någon procents hushållstäckning. Dessa redaktioner vill man nu flytta till de orter där de faktiskt är förstatidningar.
För tidningar som Dala-Demokraten är läget dock mer komplicerat. Tidningen är inte störst i någon kommun och kommer inte att gynnas på samma sätt som tidigare när stödpengar ska fördelas. Sedan årsskiftet består verksamheten i praktiken enbart av opinionsdelen i tidningen. Sajten är förvandlad till en ren opinionssajt och chefredaktör Göran Greider har knutit till sig en rad kända vänsterskribenter som Kajsa Ekis Ekman (tidningen Parabol), Kalle Sundin (tankesmedjan Katalys), Daniel Swedin (tidningen Arbetet) och Kerstin Bergeå (ordförande för Svenska Freds).
Det är svårt att se att den satsningen ska ge några stora vinster i familjen Bonniers fickor.
“Bakgrunden är ju att vi tycker att det är viktigt med opinionsjournalistik. Vi har väldigt ansvarsfulla ägare som också ser poängen med en mångfald i opinionsbildning. Vi kommer ju satsa en hel del resurser på det och försöka både vara en viktig röst nationellt men framförallt viktiga röster lokalt och regionalt. Men det stämmer att det inte finns något i det nya mediestödet som har lett oss till den här slutsatsen. Det är ett sätt att försöka ta det stora ansvaret som vi har, när vi har så många titlar hos oss”, säger Pia Rehnquist.
Även Länstidningen i Östersund kommer att förändras på samma sätt som Dala-Demokraten. Möjligen kan tidningspaketet +Allt ge dessa lite udda satsningar en extra skjuts. Just nu säljer både Dala-Demokraten och Länstidningen en prenumeration på +Allt för 19 kronor i månaden under ett helt år. Det innebär att den som vill läsa både Östersunds-Posten och Länstidning kan få båda titlarna till ett extremt lågt pris och samtidigt få Dagens Nyheter och Expressen på köpet.
Att Göran Greider samtidigt utropar “Vi ger oss aldrig!” över hela startsidan ger satsningen en lite märklig känsla. Pia Rehnquist har nog rätt när hon säger “Mitt jobb är superroligt, men också emellanåt jättesvårt.”
Digital våldtäkt
Brittisk polis har inlett en formell utredning om en våldtäkt mot en flicka som utsattes för en attack från ett helt gäng unga män i ett dataspel. Flickan, som är under 16 år gammal, fick självklart inga fysiska skador. Men enligt poliser som utreder fallet, och som refereras av den brittiska tidningen Daily Mail, fick hon samma sorts psykiska och känslomässiga skador som om hon utsatts för ett övergrepp i den verkliga världen.
Du är vad du heter
Tidningen Arbetaren, som ägs av fackföreningen SAC Syndikalisterna, fick stor uppmärksamhet i augusti 2022 när Kajsa Ekis Ekman utsågs till tf chefredaktör men fick sparken efter tre dagar.
Tumultet slutade med att tidningen förlorade den rättsliga striden i Stockholms tingsrätt.
I förrgår, den 8 januari, utsågs en ny chefredaktör och denna gång verkar styrelsen ha lärt sig sin läxa. Kraven på en chefredaktör, eller huvudredaktör som den korrekta titeln lyder hos Arbetaren, är rätt tuffa. Personen ska inte bara ha varit medlem i en lokalföreningen inom SAC i två år, hen ska också formellt väljas av en speciell medlemsomröstning som går under namnet referendum. Den nya redaktören är därför bara tillförordnad fram till omröstningen ägt rum.
Denna gång har styrelsen alltså tagit det säkra för det osäkra och valt en person som började läsa tidningen redan i tonåren, jobbar på tidningen sedan tidigare och troligen fick en historisk lektion redan med modersmjölken - hennes namn är Amalthea Frantz.
Försäljning av CD-skivor ökade i UK
För första gången på över 20 år ökade försäljningsvärdet för musik på CD-skivor i Storbritannien under 2023, enligt The Guardian. Alla delar av musikmarknaden ökade och den samlade försäljningen var mycket nära att slå rekordet som sattes för 22 år sedan.
Både ökningen av CD- och vinyl-skivor anses bero på att samlare vill äga sin musik och inte vara beroende av strömningstjänster som Spotify. Det totala värdet av CD- och vinylförsäljningen är dock bara 14 procent av den omsättning som strömningstjänsterna har.
Två sätt att stötta Malmsten om Medier
Om du gillar detta nyhetsbrev får du gärna stötta mitt arbete. Enklast är att bli betalande prenumerant om du inte redan är det. Klicka i så fall på knappen här👇
Men du kan också hjälpa mig att få fler prenumeranter (både gratis och betalande är välkomna). Om du tipsar fem vänner som anmäler sig som prenumeranter får du ett signerat exemplar av min bok PRESS STOPP. Klicka här för att tipsa dina vänner👇