Om tre år ska Stampen klara sig utan papperstidningar
Vecka 6 - 2024. Tidningskoncernen Stampen har gått från sämst i klassen till bäst av alla lokaltidningsföretag, enligt vd Johan Hansson. År 2027 ska man kunna klara sig helt utan papperstidningar.
NYHETSBREV vecka 6 – den 7 februari 2024
INTRO: Den första vinnaren utsedd
AKTUELLT: Semafors succé, Finanslivs nedläggning hotar Journalisten, Schibsteds resultat
INTERVJU: Så ska Stampen klara sig utan papperstidningar
TECKEN I TIDEN: Ortopediskt content, Dansk skittidning och Tuffare tider för AI-författare
Anders Franck är historisk
Göteborgsjournalisten Anders Franck är inte bara redaktör för Mediehistorisk Årsbok. Nu har han själv blivit historisk genom att bli först med att värva fem vänner som prenumeranter till detta nyhetsbrev. Det gör att han också blir först med att få ett signerat exemplar av min bok PRESS STOPP som belöning för denna insats.
Du kan bli den nästa som får ett signerat exemplar av min bok. Det är bara att tipsa dina vänner genom att klicka på knappen här👇
Varför kraschade The Messenger när det går så bra för Semafor?
För femton månader sedan startade en helt ny nyhetssajt i USA – Semafor. Satsningen hade hyggligt med pengar, 34 miljoner dollar, och hade flera kända personer i toppen.
Ett halvår senare startade en annan helt ny nyhetssajt i USA – The Messenger. Satsningen hade ännu mer hyggligt med pengar, 50 miljoner dollar, och hade också flera kända personer i ledningen.
Redan våren 2023 nådde Semafor breakeven vissa månader och 2024 förväntas helåret sluta med ett plus. The Messenger sparkade däremot alla anställda och stängde webbsajten i förra veckan.
Utvecklingen väcker så klart många frågor. Hur kan man bränna motsvarande en halv miljard kronor på mindre än ett år? Det är nästan i nivå med Boo.com, e-handelssajten som blev symbolen för övertron på allt digitalt år 2000. Men frågan hur Semafor kunde bli lönsamma så snabbt är kanske ännu intressantare.
Låt oss ändå börja med katastrofen. Bakom The Messenger finns Jimmy Finkelstein som startade The Hill och sålde den verksamheten för 130 miljoner dollar. The Messenger var en ganska traditionell webbsida med ambitionen att göra klassisk journalistik med hjälp av flera hundra journalister. Trafiken skulle komma från sociala medier och söktrafik från Google medan pengarna skulle komma från annonser.
Under 2023 anställde The Messenger över 300 journalister, gjorde en förlust på 38 miljoner dollar och hade endast tre miljoner i intäkter. Målet var att nå 100 miljoner i intäkter under 2024. Enligt New York Times genomgång försökte man få in nya pengar från investerare men misslyckades och hade då inget annat val än att lägga ner.
Enkelt uttryckt så försökte The Messenger starta en nyhetssajt som om året var 2010. Verkligheten visade att det var länge sedan man kunde förlita sig på Facebook och Google för att bygga trafik, och det var lika länge sedan som hygglig trafik innebar automatiska annonsintäkter.
Misslyckandet för The Messenger gör succén för Semafor desto intressantare. En av de två grundarna av Semafor, Ben Smith, startade Buzzfeed News 2011 och har skrivit en hel bok om varför den sajten lyckades då och varför den tiden är förbi nu. Semafor byggde därför inte på gamla idéer utan på något helt nytt. Men som de flesta vet rätt väl så brukar en ny idé inte räcka så långt.
Så varför har det fungerat?
Min egen bild är att Semafor har förmått att förnya både journalistiken och nyhetssajtens form och funktion. Och detta på ett sätt som uppenbarligen fungerar.
Semafors artiklar är uppbyggda efter en helt ny modell där texten består av upp till fyra delar; Nyheten, Journalistens Synpunkter, Andra Åsikter och Noterat (med källor och länkar). Jag tyckte först att detta kändes lite fånigt och överdrivet, men tack vare att man inte följer modellen slaviskt och det faktum att det är lätt att sluta läsa efter Nyheten, så fungerar det fint i praktiken.
Poängen med att låta läsarna ta del av inte bara nyheten utan också journalistens egna tankar och andras åsikter är att öka transparensen gentemot läsarna. Man skiljer på news och views inne i artiklarna, inte bara mellan nyhets- och ledarsidorna.
En annan skillnad mot The Messenger är att trafiken till sajten inte bygger på sociala medier och sök utan på nyhetsbrev. Och Semafor har många att erbjuda.
En ytterligare skillnad är att man satsar på journalistisk kvalitet istället för kvantitet som The Messenger. Semafor har totalt endast 70-75 medarbetare. Och man publicerar inte hundratals rewrites utan artiklarna bygger främst på egna källor och analyser.
Det som överraskar, inte minst med tanke på att ekonomin alltså verkar gå bra, är att Semafor inte har en betalvägg utan all journalistik är tillgänglig gratis. Detta gäller även nyhetsbreven.
Intäkterna kommer i stället från två håll. Den första delen är annonser, men inte i form av banners utan i form av sponsorskap som inte syns speciellt mycket för läsarna. Den andra intäktskällan är event som även de främst är betalda av sponsorer.
Semafor är helt enkelt inte en nyhetssajt som ordnar event utan en eventverksamhet som också publicerar texter på en webbsida. Modellen är inte helt ovanlig inom det som en gång hette fackpress men som i dag oftast kallas B2B. Ett svenskt exempel är Fastighetsnytt som har en stor eventverksamhet. Att en bredare nyhetssajt bygger på samma modell är mycket ovanligt.
Det finns självklart inga garantier för att Semafor kommer att gå med vinst i år, vi är bara i början av februari. Men enligt en analys på mediesajten Flashes and Flames så kommer Semafor att omsätta cirka 20 miljoner dollar i år, hälften av det från event, och nå en vinst på 4 miljoner dollar. Inte illa för en nyhetssajt utan betalvägg som är inne på sitt andra hela verksamhetsår.
Finansliv riskerar att skapa problem för tidningen Journalisten
På fredag, 9 februari, kommer sista numret av Finansliv, en medlemstidning för fackförbundet Finansförbundet. Beslutet att lägga ner tidningen och sajten kom som en total överraskning i förra veckan.
Att ett fackförbund helt lägger ner sin medlemstidning tillhör inte vanligheterna. Men det som gör denna stängning ännu ovanligare är att Finansliv produceras av Journalistförbundets dotterbolag som även ger ut tidningen Journalisten.
Detta fick Medierna i P1 att lite syrligt konstatera att journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert lät mer än vanligt upprörd när hon kommenterade nedläggningen. Nu var hon inte bara mån om sina medlemmar utan också om sitt eget bolags framtid.
Hur nedläggningen kommer att påverka bolaget Tidningen Journalisten AB och tidningen Journalisten är ännu inte klart. Enligt Axel Andén, som är vd för tidningsbolaget och chefredaktör för de båda tidningarna, hoppas man kunna hitta nya uppdrag som kan kompensera för nedläggningen.
Men om man inte snabbt hittar ett nytt uppdrag kommer bolaget rimligen att behöva minska på antalet anställda. De fördelar som tidningen Journalisten haft i form av delade kostnader försvinner också. Ovanpå detta kommer även att Journalistförbundet förlorar medlemmar sedan flera år tillbaka. Sammantaget riskerar därför Finanslivs nedläggning att leda till stora förändringar även på Journalisten.
Vinsten ökar för Schibsteds medieverksamhet
Trots lågkonjunkturen ökade Schibsteds medieverksamheter sin vinst under sista kvartalet 2023. Det framgår av den rapport som Schibsted presenterade nu på morgonen, onsdag 7 februari.
De nyheter i rapporten som fick snabb spridning var att Schibsted nu säljer sina aktier i Viaplay till en förlust på 360 miljoner kronor och att koncernchefen Kristin Skogen Lund annonserade att hon kommer att lämna sitt uppdrag.
Men bland siffrorna som presenterades finns också detaljer om hur medieverksamheterna i Norge och Sverige utvecklas.
Rätt överraskande rapporterar Schibsted att annonsförsäljningen i Sverige ökade under fjärde kvartalet jämfört med samma kvartal 2023. I print minskade försäljningen i Sverige från 61 till 56 miljoner NOK, men samtidigt ökade den digitala annonsförsäljningen från 245 till 285 miljoner NOK.
Även prenumerationsförsäljningen ökade under fjärde kvartalet. När det gäller abonnemang redovisar Schibsted bara den totala försäljningen för både Sverige och Norge, men rapporten visar att de digitala prenumerationsintäkterna ökade med 12 procent, räknat i lokal valuta, till till 476 miljoner NOK medan intäkterna från pappersprenumerationer minskade från 370 till 356 miljoner NOK.
I Norge sjönk dock annonsförsäljningen vilket sammantaget innebär att omsättningen under kvartalet för mediedelen inom Schibsted blev oförändrad jämfört med 2022, medan vinstmarginalen (räknat som EBITDA) ökade från 9 till 13 procent. Det förbättrade resultatet beror på att de kostnadsminskningar som genomförts nu ger effekt. Räknat på helåret 2023 landade medieverksamheten på oförändrade 7 procents vinstmarginal.
Johan Hansson, vd, Stampen:
“2027 ska vi kunna leva på enbart digitala intäkter”
DAGSPRESSEN I EN DIGITAL FRAMTID
”Vi gick ur 2023 med 60 procent heldigitala prenumeranter. För fem år sedan var vi sist, men nu ligger vi längst fram av alla regionala och lokala mediehus i Sverige”, säger Johan Hansson, vd för dagstidningskoncernen Stampen.
Vi är fortfarande inne i en lågkonjunktur och Stampen har som alla andra tidningsutgivare tvingats till neddragningar senaste året. Men optimismen inför framtiden i det klassiska tidningshuset på Polhemsplatsen i Göteborg går ändå inte att ta miste på. Omställningen från papper till digital utgivning går numera fortare inom Stampen än på de flesta andra dagstidningar.
“År 2027 ska vi kunna leva enbart på digitala intäkter. Det innebär inte att vi planerar för att lägga ner papperstidningarna till 2027, vi kommer med största sannolikhet ha papperstidningar även efter 2027. Men vi ska kunna leva enbart på de digitala intäkterna”, säger Johan Hansson.
Det är inte ens åtta år sedan Stampen ansökte om rekonstruktion och utlöste den stora konsolideringen av dagspressen i Sverige. Den processen slutade 2019 med att Bonnier News blev största ägare till lokaltidningar i Sverige medan norska Polaris Media tog över Stampens västsvenska imperium tillsammans med Nya Wermlands-Tidningen och Västerbottens-Kuriren.
När Stampen ansökte om rekonstruktion, i maj 2016, trodde många att dagspressen var på väg att gå under och att många titlar skulle läggas ner. I stället står vi i dag med samma förstatidningar som då och vi har till och med fått några nya titlar som exempelvis Härryda-Posten och Mark-Posten.
För tio år sedan hade Stampens flaggskepp Göteborgs-Posten en upplaga på 191000 exemplar men då utgjorde de digitala prenumeranterna endast 9 procent av totalen. 2019 var upplagan som lägst, bara 121 400 men enligt senaste TS-mätningen, 2022, var upplagan åter uppe på 132 500 exemplar. Och då stod de digitala prenumeranterna för två tredjedelar av upplagan.
Antalet digitala prenumeranter på Göteborgs-Posten har femfaldigats på ett decennium medan pappersupplagan krympt samman till en fjärdedel. Ser vi till Stampens samtliga titlar har de i dag 225 000 prenumeranter varav 135 000 är helt digitala, enligt Johan Hansson.
Stampen har alltså varit framgångsrika i att flytta över pappersprenumeranter till digitala betalda abonnemang. Men samtidigt har den tidigare stora intäktskällan, annonserna, krympt samman.
“Det är inte så många år sedan vi pratade om en miljard kronor i annonsintäkter för Stampen. I dag handlar det om 320 till 340 miljoner”, konstaterar Johan Hansson.
Sett ur detta perspektiv är det en remarkabel förändring som Stampen, precis som de flesta andra dagstidningar, genomgått på ett decennium.
Men vad mer exakt är det som har förändrats? Hur har det varit möjligt att få så många läsare att betala för det digitala innehållet? Och kommer det att vara möjligt att fortsätta utvecklingen så att de totala upplagorna inte sjunker när papperstidningarna sakta försvinner.
“Den största förändringen som jag varit med om är när vi la om hela planeringen av journalistiken 2019”, säger GP:s chefredaktör Christofer Ahlqvist när jag träffar honom.
“Tidigare pratade vi om att vi var digital first, men det innebar bara att vi la ut artiklarna på webben innan papperstidningen nådde läsarna. Förändringen 2019 innebar att vi la upp hela den redaktionella planeringen utifrån ett digitalt perspektiv medan papperstidningen fick produceras utifrån det som fanns att tillgå. Vi ville komma bort från tanken att vi hade en papperstidning som vi måste fylla varje dag.”
Den mest påtagliga förändringen av journalistiken var att GP la mer krut på två typer av artiklar; snabba nyheter, ofta i form av breaking news samt mer genomarbetad journalistik. Bort åkte mellanmjölken som främst bestod i rak rapportering om något som hade hänt i går.
“Mitt viktigaste fokus i dag är att se till att vår journalistik bidrar till att skapa en daglig vana att läsa tidningen. Vi ser att prenumeranter som läser oss varje dag stannar kvar medan de som inte fått in den vanan lämnar oss lättare”, säger Christofer Ahlqvist.
Den andra nyckelfrågan för att locka ännu fler digitala prenumeranter är att förbättra användarupplevelsen. Stampens erbjuder, precis som alla andra dagstidningar i Sverige, två rätt mediokra produkter att välja mellan. En billigare tjänst med webben förpackad i en app och en dubbelt så dyr variant där e-tidningen, som bara består av en enkel pdf, ingår.
“Vi arbetar väldigt mycket med hur vi ska förpacka webben på ett lika tydligt sätt som vi en gång lärde oss förpacka innehållet i papperstidningen. Det har ju inte hänt jättemycket på det här området sedan webbpubliceringarna startade på 90-talet”, säger Hanna Månsson som är chef för hela Stampens prenumerationsaffär.
Hanna Månsson är göteborgare i grunden, men bodde i London i nästan ett decennium och jobbade med marknadsföring inom främst e-handel innan hon lockades tillbaka till hemstaden för fem år sedan. Hon leder i dag ett team på 25 personer som jobbar med allt från SEO och sociala medier till performance marketing och kundtjänst.
“Ska vi nå de yngre läsarna och få dem att betala så måste vi förbättra kundupplevelsen. De har helt andra förväntningar på detta och vi möter ibland inte ens basbehoven som att webben laddar tillräckligt snabbt Vi har fokuserat mycket på journalistiken de senaste åren och även på presentationen av journalistiken. Men det räcker inte med att texterna, videon och bilderna är wow om inte kundupplevelsen också är det”, säger Hanna Månsson.
Ett av verktygen för att utveckla användarupplevelsen är de tre produktteam som Stampen inrättade förra året. Ett av teamen fokuserar på innehållsupplevelsen, hur ska appen och webben se ut, vilka funktioner som efterfrågas och bedöms kunna hjälpa till att skapa vanor hos läsarna. Det andra teamet fokuserar på försäljningen och hur man genererar leads. Det tredje teamet är inriktat på att öka lojaliteten hos prenumeranterna.
“Vi har förbättrat väldigt mycket under de år jag varit här, vi hade inte ens någon som arbetade med UX-design när jag kom. Nu har vi börjat bygga upp vår digitala kompetens, men det finns så mycket att göra inom alla områden”, säger Hanna Månsson.
För att nå målet att kunna överleva i en helt digital verksamhet 2027 behöver antalet digitala prenumeranter öka från dagens 135 000 till 200 000. Stampen räknar inte med att priserna behöver öka men däremot måste rabatterna minska.
“Vi har haft ett stort fokus på att öka andelen fullbetalande prenumeranter. Jag brukar alltid säga att det är fint att ha en fullsatt restaurang men det är ingen idé om ingen betalar något för maten”, säger Johan Hansson.
Under 2023 ökade Stampen antalet fullbetalande prenumeranter med 25 procent, enligt Johan Hansson. Men att bryta rabattkulturen är inte lätt. När jag testar att ta en prenumeration på vägen till Göteborg så möts jag av det klassiska erbjudandet “2 månader för 1 krona”. Det är fortfarande lätt att hoppa på nya erbjudanden i stället för att stanna och bli en lojal fullbetalande prenumerant.
Ett sätt att komma bort från de ständiga lockpriserna är att skaffa teknik som gör att man bättre kan följa kunderna. Stampen har nyligen bytt ut det som kallas martech-stacken, alltså de olika digitala system som används för att marknadsföra och sälja prenumerationer och därefter följa läsarens beteende.
“Vi hade tidigare system som inte var hopkopplade. Nu har vi teknik som är bättre integrerad och håller på att implementera ett nytt marketing automation system som kommer att underlätta. Vi har sedan tidigare koll på vilka olika grupper vi har bland våra prenumeranter utifrån hur deras läsarbeteenden ser ut. Men vi har inte kunnat agera utifrån den kunskapen. Nu kan vi börja utveckla kommunikationen till de grupperna för att försöka öka deras vana att läsa våra tidningar”, säger Hanna Månsson.
Stampen har en fördel som inte återfinns hos någon annan tidningskoncern i Sverige. Det är att tidningarna inte bara är geografiskt sammanhållna utan de har också en tidning, Göteborgs-Posten, som är intressant för många läsare av de övriga tidningarna.
Det borde alltså vara upplagt för Stampen att skapa paket där den som prenumererar på exempelvis Bohuslänningen också kan läsa GP, kanske inne i samma app rentutav.
“Alla våra titlars utgivningsområden, kanske med undantag av Hallandsposten, har ju Göteborg som den naturliga storstaden och knutpunkten för kultur och resor. Det skapar självklart möjligheter för olika former av paket, både för prenumeration och annonser. Det är ett stort område, Västsverige har ungefär en femtedel av Sveriges befolkning”, säger Johan Hansson.
Utmaningen ligger i att skapa paket som både drar nytta av samordningsfördelarna men samtidigt inte urholkar de enskilda varumärkena. Detta har gjort att Stampen ännu inte lanserat något paket på liknande sätt som Bonnier gjort.
Hur väl det går för Stampen rent ekonomiskt får vi veta mer om i morgon, torsdag 8 februari. Eftersom Stampen ägs av Polaris, som är börsnoterat, är det lätt för den intresserade att följa utvecklingen och i morgon presenteras resultaten för sista kvartalet 2023. Nu när Schibsted är på väg att flytta ut mediebolagen från börsen blir det svårare att följa deras utveckling. Till hösten är det troligen bara en tidningskoncern i Norge och Sverige, Polaris, som kommer att vara börsnoterad och därmed möjlig att följa på kvartalsbasis.
Stampen genomförde personalminskningar under 2023 som bör ge resultat under fjärde kvartalet, precis som var fallet för Schibsted (se artikel här ovan). Johan Hansson är i alla fall förhoppningsfull inför 2024 trots att den svenska lågkonjunkturen fortsätter.
“Vi ska vara väldigt glada att vi gjorde en så stor och snabb neddragning. Det gör att vi går in i 2024 med en helt annan kostnadsbas. Det gör att jag känner rätt mycket tillförsikt och framtidstro. Det kanske jag får äta upp i juli eller augusti, men jag hoppas att jag slipper”, säger Johan Hansson.
Stampen i ett nötskal
Mediekoncernen Stampen ägdes i drygt 90 år av familjen Hjörne men i april 2019 köpte PNV Media hela verksamheten. 70 procent av PNV Media ägs av norska börsnoterade koncernen Polaris där Schibsted är största ägare. De övriga 30 procenten ägs av NWT Gruppen AB (20 procent) och Västerbottens-Kurirens Media AB (10 procent).
Stampen ger ut 15 dagstidningar och två gratistidningar. 2022 omsatte koncernen 1380 miljoner svenska kronor och gjorde en vinst (EBITDA) på 130 miljoner.
Ortopeden som jobbar med content
Fredrik Strages krönika i Dagens Nyheter i förra veckan utspelade sig till stor del på en fotbollsplan men slutade med ett besök hos ortopeden. Strages egen beskrivning av fallet är en formulering lika njutnings- som lidelsefylld: “När min vänsterarm pressas mellan min kropp och den stelfrusna marken sprider sig en smärta som jag inte trodde var möjlig ens om man blev omskuren med en osthyvel samtidigt som man lyssnade på Hov1”.
Men detta vore inte 2024 om det inte fanns en fortsättning i sociala medier. På Facebook berättar Strage att han glömde lägga till vad ortopeden sa när han skulle dra armbågen i led:
“Det här kommer att göra ganska ont, Fredrik. Men det blir bra content.”
Ekstra Bladet – en äkta skittidning
Danmark har fått sin egen Think Pink-avfallsskandal. Men med den skillnaden att kvällstidningen Ekstra Bladet tagit en lite mer aktivistisk roll än vad någon tidning gjort i Sverige.
I vårt södra grannland heter skandalföretaget Nordic Waste och har en stor avfallsanläggning vid staden Randers på Jylland. När ett omfattande jordskred inträffade på anläggningen och det stod klart att det finns en risk att skiten kan fortsätta ner i Alling Å och kanske vidare ut i Randers fjord inlämnade bolaget snabbt en konkursansökan för att slippa ta hand om problemet.
Ilskan har därför riktats mot ägaren och miljardären Torben Østergaard-Nielsen som bor i en stor villa på Fyn med utsikt över Lilla Bält och Jylland, men på garanterat luktfritt avstånd från soptippen 130 km norrut.
Ekstra Bladet, en av Danmarks två tabloider, ville dock inte låta ägaren komma undan så enkelt. Danska tidningen Journalisten berättar hur Ekstra Bladet körde ett lass hästskit och placerade det utanför miljardärens villa tillsammans med en skylt med budskapet: “Ta bort din skit så tar vi bort vår!” Den som vill njuta av Ekstra Bladets post på Instagram med reportern som rasar utanför miljardärens hus kan klicka här.
Amazons nya regler:
Publicera max tre böcker. Per dag
Att AI kommer att kunna förändra mediernas förutsättningar rätt avsevärt står nog klart för de flesta. Ett företag som redan agerat med anledningen av hur lätt det nu är att skapa något med hjälp av AI är Amazon.
Företagets gör-det-själv-tjänst KDP (Kindle Direct Publishing) har uppdaterat sina riktlinjer och enligt sajten AI Business innebär den nya policyn att en författare maximalt får publicera tre böcker om dagen.
Amazon skriver själva om förändringen: “Very few publishers will be impacted by this change”. Låt oss hoppas att det stämmer.
Du är välkommen att höra av dig
Jag fick ta bort möjligheterna att skriva direkta kommentarer till artiklarna i nyhetsbrevet för att kunna få ett utgivningsbevis. Men du kan alltid skriva till mig genom att klicka på den lilla knappen här nedan👇