Aftonbladet ❤️ TV4
Både Aftonbladet och TV4 har problem med sin framtida affär. Men trots det är det bra att Schibsted tar över Sveriges största tv-kanal.
Malmsten om Medier – 26 februari 2025
INTRO: När blir Ukraina ett vanligt land igen?
AKTUELLT: Lokalpressen växer – i London
ANALYS: Aftonbladet ❤️ TV4
TECKEN I TIDEN: Eskimå-glass skakar Danmark och Grönland
När blir Ukraina ett vanligt land igen?
Gårdagens stora nyhet att Schibsted Media vill köpa TV4 kommer att förändra den nordiska mediabranschen – förhoppningsvis till det bättre.
Nu kommer Finlands stora kommersiella tv-kanal att ägas av ett norskt företag efter att ha varit svenskägt i två decennier. Det underbara är att det är helt okontroversiellt att våra medier får utländska ägare. I rätt många länder skulle detta vara en omöjlighet.
För bara 15 år sedan hade jag diskussioner med såväl ryska, ungerska som turkiska förlag som ville licensiera tidskrifter från Bonnier (vilket jag jobbade med då). I dag är de förlagen nedlagda eller övertagna av regeringsföreträdare och fria medier helt eller delvis utplånade.
I förra nyhetsbrevet skrev jag om att jag kommer att vara inblandad i ett projekt som syftar till att hjälpa ukrainska lokalmedier att utvecklas. Flera av er som läser detta nyhetsbrev hörde av er när jag efterlyste experter som kan tänka sig att fungera som rådgivare (tyvärr utan ersättning).
På måndag nästa vecka har vi ett digitalt möte för att informera om projektet. Känner du att du kan bidra med kunskap om redaktionell utveckling, prenumerations- eller annonsförsäljning eller något annat så kan du mejla mig på anders@malmstenmedia.se så berättar jag mera och skickar en länk till mötet.
I måndags var det tre år sedan Rysslands invasion av Ukraina. Det fantastiska är att många av de lokala medierna fortfarande fungerar trots alla vidriga övergrepp. Förhoppningsvis kan vi hjälpa dem att klara sig lite bättre och att utvecklas som starka fria medier när kriget är över.
Jag ser fram emot den dagen när Ukraina är en del av EU och då samarbeten och konkurrens i alla former med medier i Norden och övriga EU är lika naturligt som när Schibsted Media nu kommer att bli en starkare konkurrent till de svenska förlagen.
Lokalpressen växer – i London
På bara några månader har tre nya medieföretag med lokala nyheter startats i London. Den största satsningen siktar på annonsmarknaden medan de två mindre siktar på att få betalt av läsarna.
Den som letar efter vita fläckar på nyhetskartan behöver normalt inte göra mer än att kliva av tåget på järnvägsstationen i en storstad. Det är få områden som har så dålig journalistisk bevakning av lokalnyheter som storstäder.
De tre nya medieverksamheter som nu startat i London kommer inte att förändra världen, men möjligen visar de vägen mot nya sätt att få öknen att blomma (om vi ska luta oss mot det engelska uttrycket för vita fläckar: news deserts). De tre nya satsningarna har dessutom lite olika inriktning varför det blir intressant att se hur väl de lyckas.
London Digital Daily är den största och senaste satsningen med 18 journalister i starten och med målet att nå 30 inom en nära framtid. Verksamheten drog igång för ett par veckor sedan och nyheterna publiceras främst digitalt, både på en sajt och i form av en daglig e-tidning. En gång i månaden publiceras dessutom en tryckt tidning som nu i starten delas ut gratis men kommer att säljas för £4,99. Förutom intäkterna från papperstidningen är tanken att alla pengar ska komma från annonsörer och event med sponsorer. Journalistiskt verkar upplägget rätt traditionellt och brett, vilket är naturligt när affärsmodellen bygger på att nå så många läsare som möjligt.
De två andra satsningarna är mindre och riktade till en läsekrets som är mer intresserade av grävande journalistik och analyser samt är beredda att betala för detta. Brittiska lokaltidningar har generellt varit mycket tveksamma till betalväggar varför dessa etableringar väcker uppmärksamhet hos den brittiska medietidningen Press Gazette (vars egna redaktionella material typiskt nog är gratis att läsa).
The Londoner kallar sig själv för en kvalitetstidning och distribuerar innehållet via epost. Titeln ägs av Mill Media och startade i oktober 2024. Redaktionen i London består av tre heltidsanställda och är den femte som etableras sedan starten i Manchester för fem år sedan. Delar av innehållet är gratis men prenumeration krävs för att läsa allt. Totalt har Mill Media 8 000 betalande abonnenter på sina fem titlar, enligt deras egen uppgift.
Allra minst är London Centric som drivs av The Guardians tidigare medieskribent Jim Waterson. Han skriver det mesta själv men använder sig också av frilansare. Sedan starten i september i fjol har han lyckats värva “tusentals” betalande prenumeranter, enligt vad han själv uppger i en intressant poddintervju med Press Gazette. Hans titel publiceras, precis som det nyhetsbrev du läser nu, på Substack och han tar £7,95 i månaden för den som vill läsa hela innehållet.
Aftonbladet ❤️ TV4
Schibsted köpte Aftonbladet 1996 och gjorde den till en succé som höll i sig under ett par decennier. Men i dag kämpar Aftonbladet med att hitta en lönsam väg framåt när konkurrensen om annonserna blir allt hårdare. TV4 har precis samma problem: Efter att ha dominerat marknaden för tv-annonser i decennier är framtiden mycket osäker. Ändå tror jag det är en klok idé av Schibsted Media att köpa TV4.
Att slå samman två verksamheter som båda har problem med sin långsiktiga strategi brukar sällan vara så smart. Men den som vill vara med och utveckla mediebranschen har inte mycket annat att välja på – de flesta medieföretag har en högst osäker framtid, även om de tjänar pengar i dag.
Tack vare sin stora förmögenhet och sitt stiftelseägande har Schibsted Media kanske bättre förutsättningar än andra möjliga ägare att lyckas med detta jätteförvärv. Men det kommer inte bli enkelt och det kommer att ta tid.
När Schibsted delade upp sina marknadsplatser och medieverksamheten i två delar förra året så värderades mediedelen bara till 6,3 miljarder norska kronor. När Schibsted Media nu betalar motsvarande 6,8 miljarder norska kronor för TV4 och finska MTV så är det alltså en halv miljard mer än vad hela den befintliga verksamheten är värd.
För Schibsted Media innebär affären självklart en mycket stor förändring. Över en natt kommer koncernen upp i samma viktklass som sina nordiska konkurrenter Bonnier, Sanoma och Egmont. Men för norrmännen i koncernen börjar också en ny tid när den svenska verksamheten blir störst (något som säkert glädjer alla de svenska schibstedare som brukar sucka över att Norge alltid ska bestämma).
Men för den svenska mediemarknaden är det andra effekter av sammanslagningen som blir det intressanta. Det viktigaste resultatet tror jag blir att vi får två stora kommersiella mediekoncerner i Sverige. Men för att Bonnier ska få ökad konkurrens på allvar så behöver Schibsted skapa något mer av kombinationen Aftonbladet och TV4 än att de bara har en gemensam ägare.
Under de 13 år som Bonnier var helägare till TV4 gav verksamheten stora vinster nästan varje år. Men alla försök att få TV4 och Expressen att samarbeta misslyckades. Schibsteds svenska ledning på den tiden brukade beskriva detta som sitt skräckscenario: Om Bonnier hade lyckats samordna sin kvällstidning och sin tv-kanal hade det på allvar hotat Aftonbladets position som Sveriges största nyhetssajt. Men Bonnier var på den tiden alltför decentraliserat för att det skulle hända.
För Schibsted är förutsättningarna bättre. TV4 är fortfarande ledande på sin annonsmarknad precis som Aftonbladet. Och i dag finns det nog ingen inom de två organisationerna som inte tror att det kommer stora förändringar de kommande åren, vilket torde underlätta förändringsarbetet.
Schibsted Medias koncernchef Siv Juvik Tveitnes tonade i går ner tankarna på stora synergier mellan de nya och de gamla verksamheterna. Och det är inte så konstigt, ingen chef vill trissa upp förväntningarna i onödan. Men utan framtida synergier är det svårt att förstå varför Schibsted betalar 6,6 miljarder svenska kronor för en verksamhet som bara gav 313 miljoner i vinst på EBITDA-nivå under 2024.
Om några år, när Aftonbladets papperstidning är borta och tablå-tv är något som bara lever kvar på äldreboenden, då kommer skillnaderna mellan TV4:s nyhetsverksamhet och Aftonbladet att vara svår att upptäcka för nytillkomna tittare. I det läget är det självklart att en annonsör ska kunna nå en målgrupp oavsett var de tar del av Schibsteds journalistik – kanske även om ett videoinslag dyker upp i Open AI:s sammanfattning av morgonens nyheter.
Självklart bör Aftonbladet och TV4 också kunna samarbeta kring allt från köp och visning av olika sportsändningar till system för inloggning och annan teknik.
Bonniers framgångar på lokaltidningsmarknaden visar hur stora fördelarna är att samordna teknikutvecklingen. Med AI kommer den faktorn att bli än starkare. Att Schibsted nu vill använda knappt en fjärdedel av sina sparpengar för att köpa den största medieverksamhet som var till salu i Sverige är mot den bakgrunden inte så märkligt.
Eskimå-glass skakar Danmark och Grönland
Vill du öva din danska och samtidigt ta chansen att följa med i den senaste utvecklingen i de djupfrysta relationerna mellan Danmarks Radio (DR) och Grönland? Då ska du klicka på den här länken och titta på det danska satirprogrammet Tæt på sandheden som orsakat ännu en mediestorm i vårt grannland.
Allt började med att DR sände dokumentären Grønlands hvite guld, som drev tesen att Danmark hade tjänat 400 miljarder kronor på att utvinna mineralen kryolit på Grönland under mer än 100 år. Dokumentären visade sig dock innehålla både faktafel och tvivelaktiga intervjuer vilket ledde till att den efter tio dagars mediestorm avpublicerades samtidigt som chefredaktören för DR Nyheter fick sparken. Storyn hade då blivit så stor att den även nådde svenska dagstidningar i förra veckan.
Historien är självklart också oemotståndlig för ett satirprogram, inte minst ett som produceras av DR. Men när redaktionen bakom Tæt på sandheden (Nära sanningen) gjorde en egen dokumentär – Grønlands Brune Is – där det visar sig att försäljningen av den klassiska danska glasspinnen Kæmpe Eskimo också har uppgått till hundratals miljarder utan att pengarna har gått till Grönland – så hamnade programmet i stället i skottgluggen. Den grönländska parlamentarikern Aaja Chemnitz gick i taket och polisen i Köpenhamn fick flera anmälningar om att programmet var rasistiskt, enligt danska Journalisten.
Ännu har ingen satiriker tvingats avgå. Om glassförsäljningen påverkats framgår inte av nyhetsrapporteringen.
Gillar du Malmsten om Medier? Skicka i så fall gärna nyhetsbrevet vidare till någon du tror kan vara intresserad!