Kvartal väntas gå med vinst 2024
Kvartal väntas gå med vinst 2024
Två år efter att Jörgen Huitfeldt och Ludde Hellberg tog över ägandet av mediehuset Kvartal är företaget på väg mot 20 000 prenumeranter. Och sitt första lönsamma år.
Malmsten om Medier – 26 september 2024
INTRO: Mellan äldreomsorg och P1
AKTUELLT: Axel Springer gör en Schibsted, Nytt avgörande om The Telegraph i morgon
INTERVJU: Jörgen Huitfeldt, Kvartal
TECKEN I TIDEN: Vem granskar EFN:s kund?
Mellan äldreomsorg och P1
De senaste två veckorna har jag främst ägnat mig åt att hjälpa min gamla mamma att flytta från ett äldreboende, som läggs ner, till ett nybyggt. En av hennes grannar blev intervjuad i lokaltidningen och konstaterade att hon trodde att hon skulle slippa att flytta en gång till i livet – med tanke på att hon har fyllt 100 år!
Nå, min mamma gillade att flytta. Men så är hon också bara 95 år gammal och har flyttat fler gånger i livet än de flesta jag känner.
När man ägnar sig åt att hjälpa sin mamma är det lätt att inse att detta är livets väsentligheter. Det har därför varit lätt att släppa alla tankar på vad som händer i medievärlden. Ja, med ett avbrott bara. Jag gjorde ett litet inhopp när jag pratade om poddar från Sveriges Radios studio i Umeå i förra veckan.
Men nu är jag alltså åter i vardagen. I går publicerades min senaste krönika i Dagens Media där jag försökte övertala alla blivande medieentreprenörer att det nu är rätt tid att sparka igång den nya verksamheten.
Och i dag får du alltså äntligen ett nyhetsbrev att läsa.
Huvudnumret i dagens utgåva är min intervju med Kvartals chefredaktör och delägare Jörgen Huitfeldt. Det är endast två år sedan han och Ludde Hellberg tog över mediehuset och att de redan i år ser ut att bli lönsamma är rätt otroligt.
Detta om något visar att det går att starta nya lönsamma medieföretag i Sverige.
Gillar du nyhetsbrevet? Skicka det i så fall gärna vidare till någon du tror kan vara intresserad av att prenumerera!
Axel Springer gör en Schibsted
🗞️📲Ett av Europas största medieföretag, tyska Axel Springer, följer norska Schibsted i kölvattnet och delar upp verksamheten i ett mediebolag och ett företag för marknadsplatserna.
Mediebolaget kommer att ägas till 98 procent av Friede Springer (änka efter Axel Springer) och bolagets vd Mathias Döpfner. I mediebolaget ingår bland annat de tyska dagstidningarna Bild och Die Welt samt de amerikanska nyhetsmedierna Politico och Business Insider.
Marknadsplatserna, där Stepstone och bostadstjänsten Aviv ingår, kommer att majoritetsägas av riskkapitalbolaget KKR, som köpte 49 % av Axel Springer för tre år sedan, och ett kanadensisk pensionsbolag. Mediebolaget kommer att äga 15 procent av marknadsplatserna.
Värderingen av de två delarna visar hur medieföretag i allmänhet har utvecklats de senaste decennierna. Mediebolaget värderas till 3,5 miljarder euro (40 miljarder kronor) medan marknadsplatserna varderas till 10 miljarder euro (113 miljarder kronor).
Nytt avgörande i morgon om The Telegraph
Striden om vem som ska äga den brittiska dagstidningen The Telegraph har pågått i mer än ett år nu. Men om allt går enligt planerna närmar vi oss nu avgörandet.
I morgon, fredag 27 september, ska buden i den andra omgången av den pågående auktionen vara inlämnade, enligt The Guardian. Om ryktena talar sanning är det runt fem budgivare kvar i dagsläget.
En av de hetaste kandidaterna är Sir Paul Marshall, som köpte loss veckomagasinet The Spectator, som ingick i Telegraph Group, för ett par veckor sedan. Prislappen för magasinet landade på 100 miljoner pund, vilket motsvarar 1 358 miljoner kronor.
💰Kvartal tror på lönsamt 2024
Mediehuset Kvartal är på god väg att bli ett lönsamt bolag redan under sitt andra räkenskapsår. Jörgen Huitfeldt och Ludde Hellberg tror att 2024 kommer att landa i vinst.
“När vi startade nya Kvartal hösten 2022 satte Ludde Hellberg och jag ett ganska ambitiöst tillväxtmål för antalet prenumeranter till år 2027. Men vi är redan på väg att nå det målet – och vi ser ut att tjäna pengar redan i år.”
Mediehuset Kvartal har bytt skepnad ett par gånger sedan starten 2016. I den första versionen, med Peter Santesson som chefredaktör, publicerades långa essäer som inte väckte någon större uppmärksamhet.
När Paulina Neuding tog över chefredaktörsposten 2017 ökade genomslaget i takt med att artiklarna kortades. Men tittar man på skribentlistan från den tiden så påminner denna andra version av Kvartal inte så lite om Bulletin som startades med Paulina Neuding i ledningen år 2020.
Båda de två första versionerna av Kvartal var rätt tydligt inriktade på opinionsbildning även om de gradvis fick större inslag av klassisk journalistisk nyhetsverksamhet. Dagens version har egentligen inte kvar några opinionsbildande inslag, men epitetet högermedium hänger kvar.
“Det är så många som hela tiden vill hitta den här höger-vänsterskalan att positionerna medier i och som vill se oss som någon slags Dagens ETC för högern. Men det värjer vi oss verkligen mot. Snarare så positionerar vi oss lite grann mot det som slarvigt brukar kallas mainstream-media”, säger Jörgen Huitfeldt.
Tanken är att Kvartal ska ta upp och behandla ämnen vilka är centrala i samtiden, men som de stora medierna av olika skäl väljer att undvika.
“Det finns en ganska stor grupp av publiken som uppfattar att de stora medierna inte riktigt gör jobbet på alla områden. Att den som är lite för nära makten och etablissemanget väjer för vissa vinklar eller tar sig an dem på ett visst sätt. Där har vi positionerat oss som ett medium som vågar ta upp de kontroversiella frågorna. Inte på ett sätt som är vulgärt, utan kanske snarare lite lärt”, säger Jörgen Huitfeldt.
Rent kommersiellt verkar det finnas en målgrupp för detta förhållningssätt. I dag har Kvartal “mellan 15 000 och 20 000 prenumeranter, närmare det senare”, enligt Jörgen Huitfeldt, som menar att potentialen är mycket större än så. Riktigt hur stort han tror att Kvartal kan bli vill han inte precisera.
De betalande prenumeranterna har ökat snabbt. När Kvartal bytte affärsmodell, satte upp betalväggen och började ta betalt hösten 2022 fick man snabbt 3 300 prenumeranter. Om Kvartal nu är på väg mot 20 000 betalande prenumeranter så innebär det att intäkterna snart är över 2 miljoner kronor per månad.
“Vi siktar på att nå lönsamhet under 2024, även utan övergångsstödet på 2,7 miljoner kronor”, säger Ludde Hellberg.
Kvartal är alltså ett vanligt kommersiellt aktiebolag i dag, men detta är en relativt ny skapelse. För den som inte hängt med i alla turer kring de olika ekonomiska modellerna behövs kanske en kort genomgång av historien:
Kvartal har existerat i över åtta år även om aktiebolaget alltså bara har två år på nacken. När verksamheten startades 2016 finansierades den av en grupp rika personer där Erik Åfors, Staffan Persson, Patrik Wahlén och Oriflame-bröderna Jonas och Robert af Jochnick fanns med. Tanken var att dessa mecenater skulle finnas med under några år och att sajten på sikt skulle finansieras av läsarna genom frivilliga bidrag trots att den var öppen för alla.
Som bäst kom Kvartal upp i nära 4 miljoner kronor i årliga frivilliga tillskott från läsarna, enligt Jörgen Huitfeldt, men det täckte inte ens hälften av kostnaderna. Under 2022 övergavs därför den idén och Jörgen Huitfeldt köpte verksamheten tillsammans med Ludde Hellberg, som i dag är vd i bolaget.
Under det första räkenskapsåret för aktiebolaget, som löpte från sommaren 2022 till sista december 2023, omsatte Kvartal 11,1 miljoner kronor, fick mediestöd på 5,5 miljoner och gjorde en förlust efter skatt på 2,9 miljoner. I år väntas resultatet landa på plus trots att mediestödet sjönk som en följd av de nya reglerna.
Dagens intäkter kommer nästan helt från prenumerationer. Kvartal fick inte del av det nya mediestödet men fick 2,7 miljoner i år i så kallat övergångsstöd. Om året fortsätter som det nu ser ut skulle Kvartal alltså kunna gå med vinst även helt utan mediestöd.
“Nu är inte kniven så hårt mot strupen längre, utan nu handlar det snarare om hur vi ska kunna växa. Vi är på ett bra ställe på det sättet”, säger Jörgen Huitfeldt.
Kvartal har analyserat vilka prenumeranter de har och vad som utmärker dem. Med hjälp av ett undersökningsföretag har prenumeranterna jämförts med befolkningen i stort för att man ska få ett grepp om vad som utmärker Kvartals kunder.
“Det mest glädjande är att vi har genomslag i nästan alla demografiska segment i Sverige. Vi har också en stark överrepresentation bland personer som klassas som “pionjärer”, som är snabba med att testa nya saker, både vad gäller medier och teknik och annat. Och inom den här gruppen är överrepresentationen som störst bland personer med hög köpkraft, som bor i och i närheten av storstäderna”, säger Jörgen Huitfeldt.
För två år sedan hade Kvartal en ganska stor överlappning av prenumeranter med Svenska Dagbladet. Om det fortfarande är fallet har man inte undersökt, men den medieverksamhet som Jörgen Huitfeldt menar att Kvartal ligger närmast konceptmässigt är tidningen Fokus.
“Den smala sektorn är människors tid. Det finns ett sådant enormt utbud. Vi tänker inte så mycket på andra medier som konkurrenter, vi ser det mer som att det är konkreta artiklar vi konkurrerar med. Det kan vara en ledartext i Svenska Dagbladet, en nyhetstext i Dagens Nyheter eller en krönika i Fokus.”
Kvartal är i dag ett tydligt komplementmedium. Det är väldigt få som skulle få tanken att gå in på Kvartal för att kolla om det har hänt något viktigt i världen under de senaste timmarna. Men detta är en position som mer har att göra med resurser än med en uttalad strategi, enligt Jörgen Huitfeldt.
“När vi bytte affärsmodell så påverkade det journalistiken. Det blev tydligt för alla medarbetare att vi sitter i den här båten tillsammans och nu ska vi ro av bara helvete. Om det läcker någonstans, då ska vi ösa tillsammans. Om vi inte lyckas, då dör vi. Nu ser vi att vi kommer att överleva, nu ser vi att vi kommer bli fler och att vi kommer att växa.”
“Det här är mer av en inställning, men det är viktigt för journalistiken. Vi har varit snabba att anpassa oss efter vad vi ser hos läsarna. Ett sådant exempel är att vi såg att det inte fanns tillräckliga skäl att stanna kvar på sajten när man hade läst den artikel som locka dit läsaren. Detta har vi skruvat mycket på. Vi behöver fler publiceringar, vi behöver en större tratt, som Ludde brukar uttrycka det.”
Kvartal har därför börjat skriva fler korta nyheter. Varje dag publiceras sex, sju artiklar om Ukraina, USA-valet eller andra ämnen som är aktuella. Syftet är att locka in läsare som normalt inte besöker Kvartal för att sedan försöka konvertera dem till mer regelbundna läsare och på sikt prenumeranter.
Samma tanke ligger bakom den dagliga nyhetspodd som kommer att lanseras senare i höst. Den kommer vara öppen för alla med målet att locka in nya lyssnare.
Om strategin lyckas och antalet betalande prenumeranter fortsätter att öka så ser Jörgen Huitfeldt en framtid där Kvartal gradvis förvandlas från ett komplementmedium till en primär nyhetskälla.
“Vi kanske är där om fem år.”
En avgörande fråga för Kvartals fortsatta kommersiella utveckling är hur stor målgruppen är. Det finns många ämnen som passar in på definitionen sådant som de stora medierna duckar för. Jag har svårt att tro att en vänstersosse som i och för sig håller med om att det finns många sådana ämnen kommer att lockas av artiklar om gängvåld, invandring och problem med den gröna omställningen.
Även om Kvartal inte vill vara högerns svar på Dagens ETC så kan det självklart vara så att det är högerväljare som är intresserade av innehållet. Och för att fortsätta vara attraktiv för prenumeranterna behöver det journalistiska fokuset ligga kvar på ämnen som intresserar målgruppen.
Jag ber Jörgen Huitfeldt att ta fram vilka artiklar som blivit mest lästa och som konverterat bäst (alltså som har fått flest personer att teckna en prenumeration för att kunna läsa).
Kvartals mest lästa artiklar
Kvartals konverteringsraketer:
Utgår vi från dessa sju artiklar så kan vi dela in dem i tre grupper.
Kritik mot namngivna kändisar. Här finns tre artiklar, alla skrivna av Lapo Lappin, och som kritiserar två författare och en debattör för att de inte talat sanning om sitt arbete.
Islamkritiska artiklar. Tre av sju artiklar faller in i denna kategori. Två baseras på böcker och är skrivna av Kvartals vetenskapsredaktör Henrik Höjer medan den tredje är Jörgen Huitfeldts krönika om upploppen i Storbritannien i augusti. Krönikan handlar om den bredare frågan om invandringens negativa effekter men kritiserar medier för att de missat “maskerade gäng och av ‘muslimska influencers’ som manar till kamp med våldsamma medel”.
Kritik mot den gröna omställningen. I denna kategori återfinns en artikel skriven av tre debattörer.
De flesta av artiklarna har också blivit omdebatterade långt utanför Kvartals läsekrets, vilket troligen också är ett viktigt skäl till att artiklarna blivit lästa och konverterat. Att våga vara kontroversiella har alltid varit viktigt för medier som vill nå framgång på läsarmarknaden.
Men det är också tydligt att även Kvartals målgrupp är intresserade av kändisar. Kanske är det rentav Alex & Sigge som är Kvartals bästa prenumerationssäljare? De driver frekvent med Lapo Lappin i sin podd sedan han hoppade på Alex Schulman i det som är Kvartals mest lästa artikel. Camilla Läckberg är också en av Alex & Sigges favoritantagonister.
Vad ser då Jörgen Huitfeldt själv för mönster i all data som Kvartal har i dag om sina prenumeranter?
“Jag tror att en del av dem som konverterar har känslan av att "Fan, jag har letat efter den här artikeln." Och det kanske finns en viss frustration också att den inte finns nån annanstans. Islam är ett exempel på ett ämne som stora medier undviker. Många tycker att det verkar problematiskt att den religionen får stort inflytande i vårt samhälle. De känner sig inte bekväma med det eller tycker att det verkar läskigt. Och då upplever de många gånger också att det här är nånting som många medier tassar runt och inte riktigt beskriver på det sätt som de skulle beskriva andra saker.”
Jörgen Huitfeldt menar alltså att Kvartals ämnesval är en affärsidé snarare än ett ideologiskt ställningstagande. Om vi köper den argumentationen så är frågan vad detta säger om mediernas framtid.
Kvartal är utan tvekan ett av de mest framgångsrika nya journalistiskt drivna medieföretagen i Sverige. Innebär deras framgång att vi kommer få se fler nyhetsverksamheter som fokuserar på ämnen som intresserar en specifik målgrupp? Och innebär detta att vi får en ökande polarisering och mer av filterbubblor, något som Mediepodden var inne på i förra veckans avsnitt?
Dagens främsta affärsmodell för nyhetsmedier, där läsarna betalar för verksamheten genom sina prenumerationsavgifter, möjliggör onekligen att nyhetssajter vänder sig till en mindre målgrupp som bara är intresserad av vissa ämnen. Det var svårare för allmänna nyhetsmedier att begränsa målgruppen på detta sätt när det var annonsförsäljningen som drev affären.
Men det finns mängder av tidskrifter som fungerat på likande sätt som Kvartal i många decennier. Hela idén med en tidskrift är att den skriver om en liten del av tillvaron, även om artiklarna i sig är konsekvensneutrala och journalistiskt oantastliga.
Jag har därför svårt att se att Kvartals framgångar är ett problem. Kanske får de i stället flera efterföljare. Kanske bli de med tiden lika stora som en stor lokaltidning eller till och med som en liten nationell dagstidning?
Jag är mest förvånad över att prenumeranterna fortfarande tycker att ämnen som skjutning och problem kring invandringen skulle vara underbevakade i våra stora medier. Kanske är det här Kvartals stora utmaning ligger framöver? Hur de ska lyckas hitta nya ämnen som intresserar deras målgrupp i takt med att deras framgångar gör de nuvarande fokusfrågorna till mainstream-ämnen.
Kvartals ägare
Mediehuset Kvartal AB kontrolleras sedan 2 år tillbaka av Jörgen Huitfeldt (35,8 %) och Ludde Hellberg (35,8 %).
Övriga 28,4 % ägs av 17 olika delägare.
14 aktiebolag och stiftelser äger 1,8 % vardera. Bakom bolagen återfinns flera av de personer som finansierade Kvartal under de första åren.
Ett aktiebolag äger 1,4 %.
En privatperson äger 1,0 %.
Annika och Gabriel Urwitz stiftelse är minsta ägare med 0,7 %.
Vem granskar EFN:s kund?
💸 Frågan om varför Handelsbanken vill bedriva medieverksamhet fortsätter att skapa debatt i medierna.
De senaste veckorna har det blivit klart att Handelsbankens medieimperium, som startade med ekonomikanalen EFN, nu kommer att utvidgas med ett kvartalsmagasin. Och mer verkar vara på gång.
Men frågan om journalistikens oberoende fortsätter att skava. Kan EFN verkligen granska Handelsbanken på samma sätt som exempelvis Privata Affärer eller Affärsvärlden kan?
Handelsbankens Johan Lagerström, som tidigare var kommunikationschef på banken men numera är senior rådgivare och styrelseordförande i EFN, menar att EFN självklart är fria att granska vem de vill. Och han brukar lägga till att Bonniers tidningar är dåliga på att granska Bonniers makt.
Att medier ska granska sina egna ägare brukar sällan fungera även om kloka ägare brukar avstå från att lägga sig i sina mediers verksamhet.
Men de som däremot brukar lägga sig i mediers verksamhet är kunderna i form av prenumeranter. Alla självständiga medier med självaktning gillar att prenumeranterna/läsarna/tittarna hör av sig, även om det oftast är med klagomål.
Och det är här det kan trassla till sig för medier som EFN. Vad gör chefredaktör Leo Lagercrantz när kunden (det finns bara en kund i detta fall) hör av sig med klagomål? Och hur reagerar kunden när EFN publicerar en enkel guide till hur du som kund i Handelsbanken ska se till att få lägre bolåneränta? Eller när EFN publicerar den stora guiden till vilka av Handelsbankens konkurrenter som du som kund borde byta till?